"Vi har gjort en lista på allt som kan gå fel"

Browsing Collection blev rädda för sin egen pyroteknik, men höll masken. De hoppas att det går sämre på sista repetitionen på lördag.

– Alla musiker vet att om genrepet går bra så går alltid liveshowen dåligt. Vi hoppas att något går fel under repet så att kvällen blir perfekt, säger gitarristen Moa Lenngren.

Under låten ”Face in the crowd” hörs flera höga smällar från hårdrocksbandet Browsing Collections pyroteknik. Smällarna gör att bandet under några sekunder inte hör musiken.

– Vi fick veta precis innan vi gick på att de hade flyttat smällarna i låten. Jag blev helt chockad när det smällde, säger trummisen Carro Karlsson.

– Det är riktigt högt, men det gör att man blir taggad också, säger sångerskan Mimi Brander.

De fyra tjejerna från Skaraborg har oddsen emot sig enligt spelbolagen. Själva har de varit förutseende nog att ta ut alla misslyckanden i förskott.

– Vi har gjort en lång lista på allt som kan gå fel. Först och främst är det är väldigt halt på golvet så vi kan halka, säger Moa Lenngren.

– Vårt hår kan fatta eld. Vi kan tappa text. Vi kanske råkar snubbla när vi ska upp på scenen, den där trappan är brantare än man tror, säger Mimi Brander.

”Säker på låten”

En annan debutant är 21-åriga Musikhögskolestudenten Samira Manners, vars bidrag ”I want to be loved” har jämförts med Joni Mitchells låtar. Hon säger sig vara nervös, men jobbar på att hålla nerverna i schack.

– Jag måste bara komma ihåg “Varför skrev jag låten? Vad var det för känsla?”. Jag måste gräva lite mer där. Jag känner mig säker på låten och stabil i mitt framträdande, men nerverna kommer alltid ikapp en och man måste jobba igenom det, säger hon.

Lördagens delfinal är första gången artisterna får möta en riktig publik. Under fredagens genrep var arenan så gott som tom.

– Som mest har jag spelat inför kanske 300 personer. Nu är jag här bland otroligt stora artister, men jag satsar på att bara göra min grej och vara stolt över att jag kommit ända hit, säger Samira Manners.

Fällde glädjetårar

Tidigare vinnaren John Lundvik blev känslosam direkt han gick upp på scenen under genrepet. Han säger att det var svårt att hålla tårarna borta.

– Jag har inte träffat mina barn på några dagar och de brukar alltid vara nära mig. Filmen som spelades innan man går upp på scenen var på barnen och det blev känsligt. Det är glädjetårar och längtan, vilket kan tillföra något till en sådan här låt. Men det är också skönt att kunna vara fokuserad. Det är en balans, säger han.

TT: Är det något som oroar dig med framträdandet?

– Massor. Men jag försöker att inte tänka på det. För mig handlar det om att bara gå in i känslan och våga sjunga på det sättet jag känner för.