”Tv-tittarna har skickat sms till mig mitt i natten”
Skådespelaren Lotta Tejle om succéserien ”Sommaren 85”
Uppdaterad 2023-06-09 | Publicerad 2020-10-05
SVT-serien ”Sommaren 85” är en dramakomedi som blandar nostalgi, humor och allvar, i tre färgstarka porträtt av kvinnor.
Och med Lotta Tejle, 60, som en slags kvalitetsgaranti.
– Det som lockade var historien om de tre generationerna kvinnor. Framför allt Barbro, som vid 60 års ålder fortfarande längtar efter kärlek, att bli berörd, förändrad och självständig. Det är inte ofta man får se sådana porträtt, säger hon.
Dramaserien som visas i SVT 1 på måndagskvällar är inspirerad av författaren Emma Hambergs uppväxt i mitten av 1980-talet.
Tre av sex avsnitt har visats. Nästan 900 000 såg premiären. Hela serien finns redan på SVT Play.
Platsen är den lilla (påhittade) orten Braxinge i Västergötland. Emma Hambergs alter ego är 15-åriga Lena (Elina Sätterman) som snart ska gå ut nionde klass. Hon ser fram emot det bästa sommarlovet någonsin. Hon ska på språkresa till Hastings i England.
Mamma Åsa (Emma Broomé) jobbar på psykavdelningen på ortens sjukhus. Har varit ensamstående mamma hela tiden. Drömmer, förgäves, om en semester på Korfu och heta grekiska män. För hon är glad om hon kan skrapa ihop nog med övertidstimmar så hon har råd att betala dotterns språkresa.
Hennes mamma Barbro (Lotta Tejle) känner sig vilsen när barn och barnbarn inte längre tycks behöva henne. Hon lever i ett kärlekslöst äktenskap med maken Stickan (Mats Blomgren). Och kan inte låta bli att smygtitta genom fönstret på hur jämnåriga grannen Ju-Anita (Kajsa Ernst), som driver ortens solarium, ständigt har sex med sin man.
Väcker starka känslor
Jag skrev att Lotta Tejle är en kvalitetsgaranti och så är det ju.
Hon fick sitt genombrott som skådespelerska för den breda publiken, läs via film och tv, rätt sent, efter att ha passerat 40-strecket.
Sedan dess har hon inte tagit ett enda snedsteg. Varit stammis i Ulf Malmros populära tv-serier och filmer. Tillsammans med Sissela Kyle varit bankrånare i TV 4-serien ”Enkelstöten”. Blivit förälskad i Thailand i SVT-serien ”30 grader i februari”. Och nu väcker hennes Barbro starka känslor hos tv-tittarna.
– Jag har fått mycket reaktioner. Bland annat sms mitt i natten. Det är jätteroligt, att någon har suttit och sett allt i ett sträck, det är fantastiskt att få sådan feedback på ett arbete man har gjort. Jag tror att många känner igen sig på olika sätt i de här resorna som de här tre generationerna kvinnor gör, säger hon.
Det fanns flera skäl till att Lotta Tejle gick igång på historien.
– Det är roligt att det var 1980-tal. Det är alltid roligt att minnas tillbaka, att reflektera och ta med olika perspektiv när man reser i tiden. Och så gillar jag att det utspelas på en mindre ort, att det inte är ett storstadsdrama.
Fick barn sommaren 85
Vad gjorde du själv sommaren 85?
– 80-talet för mig, det var då min yrkeskarriär började, jag flyttade till Stockholm, var med i fria teatergruppen Jordcirkus, vi hade massor av kulturprojekt ute i Rinkeby och Skarpnäck och det har präglat mycket av mitt skådespeleri.
– Men just sommaren 85… då bodde jag i Motala och var med i en annan fri teatergrupp. I mars föddes min son och det var den största händelsen i mitt liv, att få barn.
Lotta Tejle föddes i Västervik i Småland men är uppvuxen i Linköping i Östergötland. Om tv-seriens fiktiva ort Braxinge är en liten småstad (serien är inspelad i Falköping), så är Lottas bakgrund ännu mindre orter, i gränstrakterna Östergötland och Småland. Pappan växte upp på ett jordbruk och blev så småningom biträdande länsjägmästare i Östergötland. Mamman växte upp i en lanthandel.
– Kontakten med de mindre orterna, det har jag burit med mig i mitt konstnärskap på något sätt. Och vi har haft ett sommarställe i många år på det småländska höglandet.
När Lotta kom in på teaterlinjen på gymnasiet, blev hon väldigt uppmuntrad av lärare att gå vidare på den linjen. Hon sökte till Ingesunds folkhögskola i Arvika. Och under 1980-talet formades hon alltså under många år i hyllade fria teatergruppen Jordcirkus.
Var du aldrig avundsjuk på de som gjorde film och tv?
– Nä, jag tyckte och tycker att jag hade ganska spännande uppgifter. Först var det Jordcirkus, sedan Riksteatern, Uppsala Stadsteater och så Dramaten, där jag fortfarande är anställd. Det första jag gjorde framför en kamera var en liten scen med Sven Wollter. När jag såg resultatet, blev jag ganska chockad. Det var min egen känsla, men jag upplevde att mitt uttryck var alldeles för stort för tv eller film.
Det tyckte dock uppenbarligen varken publik eller regissörer, för efter Ulf Malmros ”Smala Sussie” (2003) och Jens Jonssons tv-serie ”God morgon alla barn” (2005) har det bara rullat på. Som hon själv säger:
– Jag har fått många roller som varit berikande, jag har fått göra huvudroller där jag fått använda mig av ett brett register, har fått möjligheter att nyansera och måla med alla färger.
”Vi har haft väldigt roligt”
Som nu Barbro i ”Sommaren 85”.
Lotta säger att hon och Kajsa Ernst haft väldigt roligt när de spelat den hämmade Barbro och den mer sexuellt frigjorda Ju-Anita, som övertalar Barbro att köpa sexigare underkläder för att få fart på Stickan.
– De är varandras motsatser men ändå finns ett varmt systerskap. Ju-Anita väcker något i Barbro, när hon står där i världens hängigaste behå i solariet. Barbro köper nytt, försöker förändra någonting, men… hon har ju inte mycket för det. Vi har haft roligt i många scener, Mats Blomgren och jag, även om det var största allvar, scenen när Barbro klär av sig och står där i det röda spetslinnet.
Tv-serien har stundtals ett ganska grovt sexuellt språk. Och hur kändes det när du klär av dig spritt språngande mitt ute på en väg framför Stickans bil?
– Jag skulle vilja kalla serien för oängslig. Vi vågar kasta oss ut lite grann, skruva till det.
– Scenen vid bilen, det var en bra situation, det är en viktig nyckelscen. Ibland kan man tycka sådant är obefogat, men här står hon med sin åldrande kropp, här är jag, liksom. jag tycker det kan vara viktigt att visa att vi alla åldras.
”Känns som att publiken längtat”
Lotta Tejle är en av få skådespelare man även kan se på teaterscenen just nu. På Dramaten medverkar hon i ”Liv Strömquist tänker på sig själv”, som bygger på Liv Strömquists serieroman ”När den rödaste rosen slår ut”.
– Det handlar om kärlek och passion, hur det ser ut i den i dag delvis digitala världen, vad som händer i oss då, i en konsumentkultur kring kärlek. Vi spelar alla olika roller.
– Vi har 50 i publiken, på Lilla scenen, de slussas in ansvarsfullt, rad för rad. Det har satt sig väldigt fint, det känns som att publiken har längtat efter att gå på teatern igen, det känner man i salongen.
Lotta Tejle om…
… varför hon så ofta jobbat med regissören Ulf Malmros:
– Han har ju haft som en liten ensemble omkring sig som varit återkommande. Alltid när man fått ett manus av honom, har det varit väldigt, väldigt roligt med bra repliker. Jag tror vår beröringspunkt lite grann också är att vi kommer från mindre samhällen.
(Ulf Malmros är från Molkom i Värmland)
… bråken kring Metoo på Dramaten för några år sedan:
– Jag har inte mycket att säga om det, för jag var tjänstledig under den perioden och filmade. Men Metoo-rörelsen har varit bra, det var oerhört viktigt med förändringar, det märker man av på arbetsplatsen.
… att leva ihop med en annan skådespelare, Juan Rodriguez:
– Jag tycker det bara finns fördelar. Det finns en stor förståelse för varandras yrken och har man problem kan man ha kreativa samtal om det.
… hur hon upplevt coronapandemin:
– Det har varit otäckt, jag har varit rädd. Hela världen är ju drabbad och jag tycker det varit fruktansvärt att se hur folk har gått bort i sin ensamhet och hur alla i sjukvården har fått jobba så hårt med en sjukdom som ingen vet något om. Vi har varit extremt noggranna, min man är lite äldre och i riskgruppen.