Så har Elena Ferrantes succéböcker blivit påkostad HBO-serie

Jan-Olov Andersson

VENEDIG. När Elena Ferrantes succéböcker nu har blivit påkostad tv-serie, premiär på måndag, har somliga upprörda röster höjts över att en man har regisserat den.

Saverio Costanza suckar, lätt uppgivet.

– De som vill såga serien för det, har jag ingen chans mot. Men det var ju faktiskt Elena Ferrante som valde mig, inte jag som sökte jobbet, säger han.

Elena Ferrante är pseudonymen som trollbinder en hel värld.

Den italienska författaren har inte trätt fram på nästan 25 år och under senare år har nyfikenheten förstås blivit ännu större, sedan de fyra böckerna i Neapelkvartetten (2011-2014) publicerades. De fyra böckerna skildrar två väninnor, Elena och Lila, från barndomen i 1950-talets fattiga arbetarkvarter i Neapel, till nutid. De är de senaste årens största litterära fenomen och har sålts i miljonupplagor runtom i världen.

Nu har HBO gjort påkostad tv-serie i åtta avsnitt av första boken, ”Min fantastiska väninna”. Visas med start på måndag på HBO Nordic under sin engelska titel ”My brilliant friend”. På filmfestivalen i september bjöds på det första smakprovet i form av två timslånga avsnitt. Vi var alla imponerade. Ibland kan filmer eller tv-serier verkligen liksom transportera oss som tittar tillbaka till en annan tid, en annan plats, i det här fallet ett Italien som doftar lika mycket landsorts-Italien som några av ”Cinema Paradiso”-regissören Giuseppe Tornatores bästa filmer.

Dagen efter visningen möter regissören Saverio Costanza och de fyra tjejer som spelar Elena och Lila som unga media i trädgården till en lyxvilla på Lido som pr-bolaget har hyrt.

Byggde upp flera kvarter

Den 43-åriga regissören förklarar direkt varför det blev just han – och inte en kvinna, som många tyckte det borde vara – som gjorde tv-serien.

– Allt började med ett fiasko. År 2007 skrev jag till Elena Ferrante och undrade om jag fick försöka filma en av hennes tidigare böcker. Hon skrev tillbaka: ”Jag gillar din attityd. Gör det om du vill, du får rättigheterna gratis”.

– Men jag fick aldrig till det. Jag skickade ett ursäktande brev att jag tyvärr misslyckades med att förvandla hennes bok till rörliga bilder. Hon svarade aldrig.

Nio år senare hade regissören blivit hyfsat etablerad i hemlandet. Hade gjort den italienska versionen av tv-serien ”In treatment”. Och långfilmen ”Hungry hearts” (2014) med Adam Driver och Costanzas flickvän Alba Rohrwacher. Den tävlade och vann priser på Venedig-festivalen.

– Ferrantes agent hörde av sig och sa att hon ville att just jag skulle filma Neapelkvartetten. Jag snabbläste de två första böckerna, blev alldeles förälskad i historien och tackade ja.

Sedan följde en lång process. Somliga trodde att HBO, den gigantiska amerikanska kabelkanalen, skulle vilja göra en utslätad ”Hollywood-version” av böckerna. Men så var det inte alls.

– Cheferna på tv-kanalen höll helt med mig om att ”ju mer lokal, ju mer universell” blir historien. Vi kom överens om att alla skådespelare verkligen skulle prata med Neapel-dialekt. Serien skulle ju ändå textas. Även här i Italien. Herregud, jag är från Rom, två timmar bort bara, jag har svårt att förstå vad de säger ibland.

helskärm

Ferrante fortfarande hemlig

De åtta avsnitten har spelats in i Caserta norr om Neapel.

– Vi lät bygga upp ett helt kvarter med flera hyreshuslängor på ett nedlagt fabriksområde. Det är gator och torg, på 20 000 kvadratmeter. Det är inte vykorts-Italien, direkt, utan en grå och lite sluten värld.

Om att just han gjort tv-serien, och inte en kvinnlig regissör, säger Saverio Costanza:

– Jag kan förstå de som har invändningar. Jag hade aldrig kunnat hitta på den här fantastiska historien om kvinnlig vänskap. Men nu ville hon att just jag skulle göra tv-serien och jag har försökt förstå mig på och förvandla den till en berättelse i bilder så gott jag har kunnat. Försökt hitta mina kvinnliga sidor (skratt). Och jag har ju haft stor hjälp av Elena Ferrante själv.

Hon står med som en av fyra manusförfattare.

– För att undvika missförstånd eller fortsatta frågor om det: Varken jag eller de andra i produktionen som har haft kontakt med henne har träffat henne eller pratat med henne. All kontakt sker via mejl. ”Kära Saverio”, börjar hon alltid sina mejl. ”Kära Elena”, svarar jag.

– Hon har haft åsikter om allting. Sceners utformning, dialogen, utseendet på kvarteret vi har byggt, kläder, till och med leksaker som barnen har. Hon har skrivit flera nya scener som inte finns med i böckerna. Jag har förstått att hon i hemlighet har besökt inspelningsplatsen, men när, var och hur, har jag ingen aning om.

– Hon har också godkänt de fyra tjejerna i huvudrollerna.

Totalt är cirka 150 skådespelare och 5 000 statister med i tv-serien.

För att hitta rätt, provfilmade man ungefär 500 vuxna och 8 000 barn. Gaia Girace, 15, spelar Lila som tonåring. Hon hade sysslat lite med teater i skolan. Margherita Mazzucco, 16, som spelar Elena, gick mest till provfilmningen på skoj. Elisia Del Genio, 11, som spelar henne som barn, följde mest med sin bror som gärna ville vara med i tv-serien.

– Han är fortfarande sur för att jag, som inte var så intresserad, fick en roll i stället, säger hon via en översättare.

Pinsamt med puss-scener

Mest ”star quality” när jag träffar tjejerna har tveklöst hon som spelar färgstarka Lila som barn, 12-åriga Ludovica Nasti.

– Jag tyckte Lila verkade lite knäpp. Men jag kände igen sidor hos henne i mig själv. När min storasyster läste manus, sa hon: ”Du är ju Lila!”.

De yngre tjejerna har bara läst delar av böckerna. Annars har de nöjt sig med vad regissören sagt åt dem att göra. Han säger att de ofta liksom har ”lekt fram scenerna”.

De två äldre tjejerna har läst böckerna, nyfikna på vad som händer Elena och Lila efter att andra skådespelerskor tagit över deras roller.

De fnittrar förtjust när jag frågar vad som var roligast med inspelningarna.

– Scenerna när vi ska pussa våra pojkvänner, det var ju ganska pinsamt, säger Gaia.

– Jag tycker det var roligt, kontrar Margherita.

Alla ser fram emot att låta hela världen ta del av tv-serien, men vet inte riktigt i hur hög utsträckning det kommer att förändra deras liv.

– Skolan måste man väl gå i ändå, antar jag, säger Ludovica.

Saverio Costanza vet hur tv-serien har förändrat hans liv.

– Jag har verkligen älskat att återskapa Elena Ferrantes värld. Men jag är ganska slutkörd just nu. Det är ju som att göra fyra långfilmer i rekordfart. Jag vet ännu inte om det blir jag som gör nästa säsong.

Jag har dock en känsla av att när det kommer ett mejl som börjar ”Kära Saverio”, kommer han att säga ja…