Ett de bästa avsnitten någonsin
Betygen efter Albin Lee Meldaus dag i ”Så mycket bättre”
Uppdaterad 2018-12-04 | Publicerad 2018-12-01
Christer Sjögren sammanfattade allt med ett ord:
Oj.
Det här var ett av de bästa ”Så mycket bättre”-avsnitten som visats.
Efteråt undrar man varför inte alla deltagare hade flytväst.
Albin Lee Meldau grät så mycket att de andra artisterna nästan behövde simma mellan scenen och middagsbordet.
Om känslor vore en valuta hade Albin varit rikare än både Bill Gates och Jeff Bezos tillsammans.
Han har en storm i sitt bröst och kroppen har ingen nödbroms.
Allt bara väller fram utan fallskärm: glädjen, ilskan, besvikelsen, vemodet och sorgen exploderar.
Avsnittets behållning var att se Albin Lee Meldaus reaktioner när de andra sjöng hans låtar. Ibland var det svårt att veta om den unge mannen var överväldigad eller höll på att få en hjärtinfarkt. Behövde han en kram eller en ambulans?
Och att se honom titta på en landskamp i fotboll?
Oj.
Han tog i mer än hela Brasilien.
På många sätt är han den perfekta deltagaren i ”Så mycket bättre” – en excentrisk men varm knasboll som de flesta inte har hört talas om. Det verkar inte finnas något beräknande hos honom, ingen cynisk barlast och inget behov av att spela teater framför kameran.
Som han själv sa:
”Kvalitet har inget med framgång att göra, det har med universum att göra.”
Ja, eller hur.
Om någon annan uttryckt en lika inrökt hippievisdom skulle man himla så mycket med ögonen att de hade fastnat uppe i taket.
Men låtskrivaren och artisten från Göteborg kan säga det med viss trovärdighet eftersom karriären fortfarande är i sin linda.
Albin Lee Meldaus liv verkar ha varit lika stökigt som hans person. Det har varit hit och dit och lite för mycket av allt.
Enda gången alla bitar verkar falla på plats är när han får sjunga med en dramatisk röst som låter betydligt äldre än 30 år. Den har bland annat hyllats av Tony Visconti, en av David Bowies husproducenter.
Nina Simone, Tim Buckley och Amy Winehouse är några andra namn som sjunger med en liknande och hämningslös intensitet.
Anledningen till att Albin Lee Meldau inte har slagit stort utomlands kan bero på att hans genre, den som sträcker sig mellan folk och retrosoul och blues, redan är rätt överbefolkad.
Men ett svenskt genombrott behöver han antagligen inte vänta på längre.
Det är alltid lättare för deltagarna att sätta en personlig prägel på låtar som inte alla redan känner till. Att tolka en ”Lou Lou” är mer tacksamt än att försöka tackla en ”Leende guldbruna ögon”.
Men det blev också tydligt att Albin sjunger sina låtar bättre än någon annan.
Avsnittet hade den sällsynta känslan av att de andra artisterna fick upptäcka och bli förtrollade av en doldis samtidigt som tittarna.
Mycket kommer att glömmas bort från åttonde säsongen av ”Så mycket bättre”, med all rätt.
Men inte empatin och värmen i programmet om Albin Lee Meldau.