Röda revolutionen börjar i dag – på en bio nära dig
Upp till kamp emot kvalen.
Kamrater, i dag börjar revolutionen – och det är på bio den röda fanan vajar.
Staten och kapitalet stöter på patrull i två verklighetsanknutna filmer som har premiär i dag, Robert Redfords ”The company you keep” och mastodontmusikalen ”Les misérables” (läs recensionerna här och här).
I den förstnämnda filmen spelar den åldrande stjärnan en före detta medlem i extremvänstergruppen Weather Underground på 1970-talet som avslöjas och tvingas fly igen.
I ”Les misérables” skildras en tid av uppror mot kungamakten i Frankrike som kulminerar i en studentrevolt i Paris 1832. Kampen skedde under röda fanor med texten ”liberté ou la mort” (”frihet eller döden”) och studenterna massakrerades av välbeväpnade nationalgardister och soldater.
Klart att vi sympatiserar med revoltörerna mot staten vad gäller ”Les misérables”. Här har de gått igenom en hel jädra revolution bara för att se monarkin återvända. Helsnurrigt. Nä, här ställer vi oss helhjärtat på barrikaderna och sjunger med i paradnumret ”Do you hear the people sing”. Att polisen Javert (Russell Crowe) ser ut som Björn Hellberg är förmildrande omständigheter, men inte mer.
Och klart att vi inte sympatiserar med Nixon i ”The company you keep”. Nä, ner med Vietnamkrig och raslagar och skit. Fast … här blir det ju svårare, alltså. Weather Undergrounds kamp innebar ju även bombattentat mot Pentagon, utrikesdepartementet, polisstationer och domstolar. Målet var att störta demokratin och införa kommunistisk diktatur. Mindre Nixon och mer Mao, helt enkelt. Är inte det lite som att byta lunginflammation mot lungcancer?
Och Nixon satt ju dessutom tryggt – det var i stället de tjänstemän som arbetade i de terrorutsatta byggnaderna som bokstavligt talat fick ta smällarna.
Revolution verkar vara så blodigt, med risk för ideologiskt knas. Vad ska man göra åt det?
Men titta, ”Django unchained” har också premiär i dag! Vad skönt. Med Quentin Tarantino som chef för revolutionen skapar vi bara en egen alternativ historia, med lyckligt slut, och festar till tonerna av Ennio Morricone och RZA.
Fast blodigt lär det nog bli ändå.