Rikard Wolff om sin sjukdom: ”Jag är en fighter av Guds nåde”

Mathilde Albinsson

Han lever med döden på en armlängds avstånd.

Rikard Wolff lider av lungemfysem. Och problemen med hans lungor är allvarliga.

– På sikt borde jag väl ha någon som bor med mig. Att bo ensam sätter igång skräcken, berättar han i podcasten ”Värvet”.

Rikard Wolff berättar i podcasten ”Värvet” att han behövt kalla på ambulans frekvent de senaste åren.

– Senast bara för någon vecka sedan när jag absolut håller på att kvävas och bara överlever tack vare att det kommer en ambulans med syrgas och sprutor och grejer.

Så har hans verklighet sett ut sedan fem år tillbaka.

Men trots det står Rikard Wolff inför en intensiv arbetsperiod. I juni ska han spela in en tv-serie och är dessutom aktuell med en sommarturné.

– Jag tror att jag behöver jobba. När jag inte jobbar blir jag deppig.

”Ytterst egendomliga symtom”

Första sjukdomstecknet kom från ingenstans för nästan 30 år sedan.

– 1988 bröt jag ihop första gången, eller kroppen lade ner. Då visste ingen riktigt vad det var. Jag fick ytterst egendomliga symtom, med galopperande inflammationer och infektioner och svullnader och elände och först trodde folk att det var aids. Det var precis den tiden och jag kom från en miljö där det var en hel rimlig fråga, berättar han i podcasten.

Men då fick han aldrig någon diagnos. Åkomman gick bara att förklara med att den vanligast syns hos gravida kvinnor, vilket Wolff tyckte var lustigt då han vid tillfället spelade en kvinnoroll.

– Vi vet inte riktigt vad som hände där, men det var begynnelsen på den här sjukdomen som sedan har varit mitt ok att bära, som är ett enzymfel jag ärvt från mina föräldrar, förklarar han.

Även om han begränsas något på ett fysiskt plan, så upplever han att en helt ny kreativitet har kommit med lungsjukdomen.

– Jag tycker att den här försämringen, som kom runt 2010, har inneburit en enormt kreativ ny plattform för mig. Från att saker var lätta, var de inte lätta längre. Jag gnäller inte, men det är intressant vilka prioriteringar som blir viktiga när man får ett hinder, säger han i podcasten.

”Jag vill också njuta”

Kristoffer Triumf, samtalsledare i podcasten, undrar hur han tar hand om sig.

– Sådär. Inte jättebra. Jag har en ständig dialog med läkare om alkohol och mat och sådär. Ska jag vara helt strikt ska jag inte dricka en droppe, jag ska äta var tredje timme och jag ska ha en god nattsömn åtta timmar per natt och ingen av dessa tre gör jag till 100 procent, säger han och fortsätter:

– Men samtidigt så är det ju så att du ska ha livskvalitet, eller vad man ska säga, jag vill ju också njuta så jag tror inte jag kan leva om jag inte får tycka att det är lite härligt.

– På sikt borde jag väl ha någon som bor med mig. Att bo ensam sätter igång skräcken.

Kristoffer Triumf frågar hur hans förhållande till döden är.

– Den är på en armlängds avstånd.

– Sedan är jag en fighter av Guds nåde.