Hollywood borde lova bättre filmer 2023
Men reklamen på Sunset Boulevard ger inget hopp
LOS ANGELES. Avslutar 2022 i skuggan av Sunset Boulevards klassiska billboards och önskar att Hollywood kunde avge ett nyårslöfte om att producera fler underhållande filmer om riktiga människor.
Som, tja, ”Sideways”.
Det finns få platser på planeten där samtida trender i underhållningsvärlden är lättare att utläsa än längs den del av Sunset Boulevard som sträcker sig genom West Hollywood, från Beverly Hills östra utkanter till det riktiga, betydligt mer ruffiga Hollywood.
Där kantas den sammanlagt 3.5 mil långa genomfartsleden från havet till downtown sedan urminnes tider av väldiga reklamskyltar, eller billboards, med färgsprakande annonser om kommande filmer, tv-serier och – numer i undantagsfall – skivor. Ja, på många håll täcks hela fasaderna på de ofta maffiga fastigheterna på bägge sidor om den dammiga vägbanan av likadan reklam.
Under det som kallas ”helgerna” styr jag oavbrutet hyrbilen fram och tillbaka genom denna allé av förföriska förkunnelser om vad som väntar och rätt snabbt har jag tillgodogjort mig empiriskt bevis på att det kommer fortsätta ungefär som tidigare.
Det blir mest science fiction, spektakulära superhero-filmer, biopics och ett antal socialt engagerade debattinlägg.
Någon ny ”Little miss sunshine” går inte att skymta på horisonten.
Nedslående, det.
Nej, jag är inte dummare än att jag förstår att film här bara är en business och att de stora bolagen i kommersiell mening vet precis vad de gör. Kostnaderna för merparten av de säkra kort de spelar ut är, relativt sett, blygsamma – och intäkterna enorma.
Men ett visst mått av bekvämlighet och lathet kan de ändå beskyllas för. Det är inte så hemskt länge sedan drömfabriken med hygglig frekvens kramade ur sig hits som ”Sideways”, ”Up in the air”, ”Grand Canyon”, ”Do the right thing”, ”Short cuts” ”Once around”, *När Harry mötte Sally”, ”Boyhood” och just ”Little miss sunshine” – ambitiösa, originella, berörande och samtidigt underhållande aktstycken, byggda på smarta manus och utförda av utsökta regissörer och skådespelare, om riktiga människor det går att tro på och emellanåt rentav identifiera sig med.
Skulle jag till äventyrs träffa en Universal-boss eller Dreamworks-producent under nattens firande i skenet av Hollywood-skylten ska jag avkräva dem nyårslöften om mer av den sorten i fortsättningen, så jag får mer upplyftande besked nästa gång jag kör längs Sunset Boulevard.
ORSAKER TILL EXTAS
Glass onion: A knives out mystery (Netflix-film)
Inte precis om ”riktiga” människor, men ett rätt kul och ironiskt litet deckarmysterium
Phosphorescent – Trying to get to heaven (Singel)
Alla begåvade gör minst en Dylan-cover och den här är inte dum.
2023 (Årtal)
Det kan bara bli bättre, inte sant?