Babben: Jag kan bekräfta att jag var skyltkleptoman
Årets julvärd om kärleken, julfirandet – och sitt busiga förflutna
Publicerad 2022-12-24
Hon levde ensam och beslöt sig för att testa lyckan på nätet.
Via en dejtingsajt träffade Babben Larsson, 66, då kärleken och i somras förlovade de sig.
– Vi är väldigt, väldigt rädda om relationen och måna om varandra.
Det råder lite av en Babben Larsson-explosion just nu. Den folkkära gotlänningen leder SVT:s prisade succékoncept ”Bäst i test” och under hösten har hon lotsat tittarna genom ”1 mot Sverige”.
På lördag väntar dessutom det hedersamma uppdraget som julvärd.
– Jag hoppas att jag och mina gäster kan förmedla den här avspända trivseln som jag vill att det ska utstråla. Man ska ju ta hand om tittarna och vara ett sällskap. Sedan vill jag också avdramatisera jakten på den perfekta julen som pågår på sociala medier. Alla ska visa hur jävla duktiga de är på att pynta och fixa. Det blir lätt prestation och tävling av allt, säger Babben Larsson och förklarar att alla ensamma är den viktigaste målgruppen:
– De sitter där själva och har ingen annan. Jag har själv firat julafton ofrivilligt ensam eftersom jag precis hade haft maginfluensa och ingen ville att jag skulle komma då. Men det blev också en jul.
Firar med exmaken och fästmannen
Hur ska du fira julafton privat?
– Jag ska fira den med min lilla familj, exmaken och pojkvännen. Det är inga problem, de har lärt känna varandra och är ganska lika på många sätt när det kommer till deras personligheter. Jag är inte förvånad över att de gillar varandra så mycket.
Vad säger du om det faktum att du syns överallt just nu?
– Jag fattar inte vad det är som händer, jag är ju i den åldern då man går i pension. Men jag får väldigt roliga förfrågningar och jag känner mig fortfarande pigg. Men jag ska nog ligga lite lågt i vår även om jag kommer synas i ”Bäst i test”. Jag behöver ta en paus från mig själv.
”Jag kommer från folket och är ingen Maldiverna-tjej”
Om du ska analysera dig själv, var är det unika med Babben?
– Det är väl en massa saker som var jag kommer ifrån, hur jag ser ut och låter, vad jag utstrålar för saker som jag har samlat på mig under livets gång och som jag kan förmedla på ett roligt och lättsamt sätt. Jag kommer från folket och är ingen Maldiverna-tjej. Men jag tror också jag inger ett lugn.
Du berättade nyligen att du slutar med standup efter 35 år, hur känns det?
– Det är ett beslut som har växt fram under ganska lång tid och jag tycker det är ett bra beslut. Jag har en vrist som inte fungerar att stå och gå med fyra kvällar i veckan. Det är på grund av artros och jag vill inte utsätta mig för det eftersom jag får för ont.
Operation – mot artrosen
Gör du något åt artrosen?
– Massvis med saker. Jag tränar, äter saker som ska hjälpa mot artrosen och har även tagit bort saker ur kosten som driver inflammationer. Men det rör sig om totalt 40 år eftersom jag jobbade som skådis innan och under många av de åren var jag också överviktig.
Överväger du operation?
– Det finns en vilja att byta ut hela vristen, men det är en ganska riskfylld historia. Jag vet inte vilken funktion jag har kvar när den operationen är gjord, därför skjuter jag på det.
Du har varit beroende av mat och socker, hur är statusen idag?
– Den är bra. Jag äter både sockerfritt och glutenfritt och har hittat en bra balans när det kommer till hur och vad jag ska äta. Idag tycker jag det är under kontroll. Men det går exempelvis inte att ta en pepparkaka under julen, då galopperar det. Det är precis som med en alkoholist.
– Men planering är viktigt och jag har hela frysen full med matlådor. Är det mycket på jobbet så kan jag fylla på med bra energi istället för att gå till gottebordet som alltid finns på tv-inspelningar.
Försoning med sin mamma
Är hälsan god i övrigt?
– Ja, jag är på en väldigt bra hälsomässig plats. Jag har en pt en gång i veckan, går på gymmet med min dotter och cyklar också några mil i veckan.
Du gav ut självbiografin ”Barbro för Babben” tidigare i år där du bland annat skriver om uppväxten med en oberäknelig mamma som delade ut örfilar och känslan av att känna sig ensam i sin egen familj. Hjälpte det dig att skriva den?
– Ja, jag tror jag fick mer försoning än vad jag hade innan. Jag hade nog försonats i ord, men kanske inte riktigt förankrat det allra djupast känslomässigt. Om en förälder inte fungerar som förväntat är det så lätt att fokusera på vad man inte fick, hur det har påverkat mig och att jag är ett offer som det är synd om. Men även om allt inte var frid och fröjd måste jag också se vad jag fick för bra saker och styrkan som det gav mig.
Sexuella övergreppet
Du skriver också att du som åttaåring utsattes för ett sexuellt övergrepp av din väninnas elvaåriga bror medan hon höll i dig?
– Det var väldigt jobbigt och det påverkade mig under de tidiga tonåren. På den tiden sprang man helt fritt och det var ingen som hade koll på vad ungarna höll på med. Det var blandade åldrar med unga tjejer och killar som var 15-16 år och det hände massa incidenter. Man fick helt enkelt passa sig när killarna blev äldre. Jag klarade i och för sig mig undan med blotta förskräckelsen, men det blev ändå ett trauma.
Lyckades du komma över det sedan?
– Absolut. Jag har inte haft några men i den bemärkelse att jag inte vågat gå in i relationer. Men jag har gått mycket i terapi och rett ut saker. Om jag har haft men så har jag arbetat bort dem. Jag har också varit ganska präglad av min uppväxt där man inte kunde adressera känslor och tankar. Det var inget hem där man varken uttryckte ilska eller kärleksyttringar och det fanns ingen att vända sig till. Eftersom det har präglat mig så mycket ville jag reda ut det.
”Vi är väldigt rädda om relationen”
När började du med terapi?
– Jag var runt 25-26 år, sedan har jag gått olika mycket. Jag kom framför allt till vägs ände när det gällde relationer. Jag sökte mig till män som det inte gick att ha relationer med och kände att det måste vara mitt fel. Alla relationer är en sändare och en mottagare och är det fel på min mottagare så tar jag upp fel signaler och då blir det inte bra.
Hur skulle du säga att du är som partner idag?
– Idag är jag verkligen helt annorlunda. Jag är väldigt transparent och min pojkvän är likadan. Vi har på väldigt kort tid fått en otroligt nära relation eftersom vi delar allt och direkt tar upp saker om det är någonting. Vi är också väldigt, väldigt rädda om relationen och måna om varandra. Ibland kan jag tycka att jag inte var så mån om mina relationer när jag var yngre och att jag var lite ovarsam. Men man lär sig.
”Man ska inte kacka i eget bo”
Du och pojkvännen har hängt ihop i tre och ett halvt år, hur träffades ni?
– Vi träffades på dejtingsajten match.com. Jag gillar inte att gå på krogen och vill inte dejta folk i branschen. Man ska inte kacka i eget bo, det blir bara komplicerat. Jag har alltid haft pojkvänner som jobbat med andra saker. Det är väldigt skönt och hjälper mig att landa i ett vanligt liv.
Upplever du att det har varit svårt att dejta som offentlig person?
– Jag tycker inte det var så krångligt och tror det är något man bygger upp själv. Det är många som säger att det är gott om kändisar på dejtingsajter som Tinder och Grindr. Men visst, det var några som reagerade. Jag lade ut en ärlig och kort text och skrev att jag har ett väldigt extrovert jobb, men att jag även är introvert, stark och självständig samtidigt som jag vill bli omhändertagen.
– Det var lite av en programförklaring. Du ser den här personen på tv, men är du nyfiken på den andra personen… Jag fick ganska bra och seriösa gensvar. Men jag sänkte garden. Jag kunde gå ut där som Babben men jag gjorde det som Barbro. Det är ju ändå henne som de dejtar och blir tillsammans med.
”Han har inte sökt den här uppmärksamheten”
Bor du och kärleken tillsammans eller är ni särbor?
– Vi är särbor och det funkar hur bra som helst. Man slipper vardagen och ju äldre man blir så har man sina grejer man vill pyssla med och allt funkar inte att dela. Både jag och min kille har också behov av egentid.
Kommer du fortsätta hålla honom hemlig?
– Ja, han är en vanlis. Han har inte sökt den här uppmärksamheten som jag får eftersom jag gör det jag gör. Däremot är det inte så att jag håller honom undangömd. Men han kan få fortsätta vara den han var innan istället för att bli min pojkvän.
Ni förlovade er i somras, hur känns det?
– Det känns såklart bra och kul. Vi kände att det var ett sätt att ta relationen ett litet steg vidare. Det var jag som ställde frågan. Men det var inget konventionellt frieri utan mer en fråga om vi inte skulle förlova oss. När man friar är det en liten annan grej.
Planerar ni att gifta er?
– Nej, det gör vi inte. Vi nöjer oss med att vara förlovade, men det är jättetrevligt.
Är du kär och lycklig?
– Ja, jag är kär och lycklig och på en väldigt bra plats just nu. Jag njuter.
Babben Larsson om…
…att tända ljuset på julafton
– Jag är inte nervös för själva ljuständningen och har tänt en hel del ljus i mitt liv. Misslyckas man med första tändstickan får man väl bara plocka fram en ny. Hur svårt kan det vara?
…sitt förflutna som kleptoman
– När jag var yngre hade jag en pojkvän som samlade på skyltar. Då började jag också med det och hade alltid en skruvmejsel med mig. Jag hade en ganska diger samling som bland annat bestod av en emaljskylt från ett tyskt museum. Sådant där tyckte jag var lite roligt och busigt. Så ja, jag kan bekräfta att jag var skyltkleptoman. Haha!
…hur hon blev Babben
– Det blev jag på högstadiet då mina kompisar började kalla mig för det. Då hade alla i klassen smeknamn, det var Kingen, Boppen, Hicken… Då blev jag Babben. När jag var yngre tyckte jag också att Barbro var ett otroligt töntigt namn.
Fakta: Det här är Babben
Namn: Barbro Karin Viola Westerlund Larsson.
Född: 29 oktober 1956 på Gotland.
Familj: Dottern Sofia och hemlig särbo.
Karriär: Sångerska, skådespelerska och komiker. Medverkat i program som ”Lösdrift”, ”Snacka om nyheter”, ”Parlamentet”. Programledare för ”Babben & Co”, ”Bäst i test”, ”1 mot Sverige”. Släppt självbiografin ”Barbro före Babben”.
Aktuell: Som årets julvärd.