Trodde de sökte kärlek – inte boende
Linn Elmervik om chockvändningen i ”Bonde söker fru”
Jag trodde att ”Bonde söker fru” gick ut på att hitta kärleken.
Inte det perfekta boendet.
I kvällens avsnitt blir dynamiken på en av gårdarna allt märkligare.
Att vela fram och tillbaka är det elakaste man kan göra mot en annan människa i början av en relation. Det är då man trevande närmar sig och är som mest sårbar.
När tveksamheten dessutom verkar grunda sig i att personen man dejtar inte har det hus man hade målat upp framför sig i sin fantasi bör man kanske ifrågasätta sina intentioner.
Det började redan förra veckan när Gotlandsbonden Mats brevskrivare Karin (som helt uppenbart varit hans favorit sedan dag ett) plötsligt berättade att hon var osäker på om hon kunde inleda en relation med honom. Anledningen? Hon gillade inte hans hem.
Kemin var som bortblåst – för ett hus skull?
– Jag har svårt att se mig själv på den här gården. Jag ser inte riktigt den potential som Mats gör, sa hon i programmet.
I veckans avsnitt hängde problemet kvar. Karin tyckte fortfarande inte att huset stämde överens med hennes ”drömgård” och skulle därför fundera på om hon alls ville vara kvar.
Det var hjärtskärande att se Mats reaktion. Efteråt försökte han bygga upp stämningen med sin andra brevskrivare Johanna, förmodligen eftersom han insåg att han kämpade i motvind i relationen med Karin.
Kanske är det något annat som skaver?
Jag tror fler än jag blev chockade över den plötsliga vändningen. Karins och Mats tidigare kemi var som bortblåst – för ett hus skull?
Ger man upp en relation så lätt är det kanske lika bra att lägga ner direkt? Annars väntar nog tyvärr fler problem runt hörnet. Jaha, du vill ha en grå fåtölj istället för en blå? Tack och hej! Vad säger du, kyckling till middag? Jag vill ha gryta, jag gör slut.
Men kanske det egentligen är något annat som skaver? Jag har så svårt att tro att det bara är gården som spökar. För vem väljer bort kärlek till förmån för design?