Guldbaggens publikpris: Starkt år för svensk film
Ett dygn kvar innan 41 filmer blir 8
2017 är ett starkt år för svensk film.
En del vann priser, en del lockade storpublik, en del satte igång debatt.
Många är värda att prisas av Guldbaggen.
”Solsidan” har sålt flest biljetter bland årets svenska filmer, och är också en av de bästa. Det finns andra som gått bra, och andra som vore värda fler tittare. Där kan galor som Guldbaggen spela roll för att uppmärksamma sevärdheter.
Guldbaggens publikpris är ett bra sätt att göra sin röst hörd. Här är några av mina givande bioupplevelser under 2017:
”The square”. Ruben Östlunds komiska drama kring museivärlden lyckades vinna fina internationella filmpriser och har lockat 170 000 på svenska biografer.
”Sameblod”. Gripande om en kvinna som vill bryta med släktens traditioner, om fördomarna hon möter i olika åldrar när hon vill bli lärare i Uppsala.
”Solsidan”. De lyckas bygga en långfilmslång historia som är rolig och rörande.
”Borg”. Spännande tennismatch som spelades för 37 år sedan. Vem vinner? Utmärkt tidsbild, bra skådespelare.
”Jordgubbslandet”. Gjord med liten budget men med mycket känslor.
”The Nile Hilton incident”. Stark thriller av Tarik Saleh med Fares Fares som korrumperad polis i Kairo.
Jag vill också lyfta fram ”Småstad”. Ett charmigt drama som utspelas i Vadstena. Johan Löfstedt har filmat sin morbror och fyra mostrar. Verkliga personer som spelar versioner av sig själva i en påhittad historia. Skickligt filmberättande.
Ungdomsrysaren ”Rum 213” är sevärd, liksom ”Måste gitt”, ”Krig”, ”Dröm vidare” och ”Exfrun”.
Det kom även bra dokumentärer. ”Citizen Schein” och ”Kim - den skalliga primadonnan”, plus flera om musik: ”I called him Morgan”, ”Winnerbäck: Ett slags liv”, ”Silvana - väck mig när vi vaknat”, ”Avicii: True stories”.
Ett svensk filmår med ovanligt många att välja på inför Guldbaggens publikpris.