Bara clowner garvar åt Coldplays träd
Markus Larsson om bandets miljonplantering
Det finns mycket att säga om världens tråkigaste band.
Men att Coldplay har planterat fem miljoner träd kan vara gruppens bästa hit sedan ”Viva la vida”.
Ingen vet exakt när det hände.
Men för över 20 år sedan bestämde sig någon för att fixa ett, för vissa, jätteviktigt problem.
Frågan var uppe på bordet hos rockens motsvarighet till säkerhetsrådet i FN och löd ungefär så här:
”Vem ska orka med att bli nästa generations U2?”
Läget var, för vissa, bekymmersamt.
U2 började vid den tiden att tappa ångan. De sjöng bland annat i falsett om citroner. Gruppens sångare Bongo, kanske mer känd som Bono, var så inne i sina scenroller att ingen visste var personen Bono började och den vitsminkade personan Mephisto slutade.
Arenarocken måste ju ha sitt. Det är en naturlag. Men återväxten av band som kunde ta över den tunga lansen såg skral ut.
Inbjudan skickades först till Radiohead. Men de svarade med att elda upp kuvertet genom albumet ”Kid A”. Kvintetten från Oxford målade in sig i ett eget litet hörn och diskvalificerade sig från uppgiften att nå alla med illa dold förtjusning.
”Skrev på kontraktet med djävulen”
Det blev i stället ett litet band från London som lät exakt som sitt namn, Coldplay, som skrev på kontraktet med djävulen.
Chris Martin och de andra tre har klarat av uppdraget galant. För någon som hellre vill ha sin rock rå, galen och normbrytande har Coldplays musik alltid varit provocerande oförarglig. Att även jag har fått rysningar live av en ”The scientist” eller en ”Fix you” förändrar inget i sak. Det är musik för contentbyråer.
Det som i dag skiljer dem från mängden är att de också har ärvt sina irländska förebilders världssamveten, något som paradoxalt nog odlades och slog ut mitt under 80-talets värsta ”girighet är bra”-excesser.
Coldplay var det första bandet i sin reseklass som pausade sina turnéer av klimatångest. De grubblade över hur arenarocken kunde bli mer miljövänlig. Under den senaste och aktuella turnén har bandet klimatkompenserat genom att plantera över fem miljoner träd. En per såld biljett.
De strävar också efter att halvera utsläppen efter sin förra turné genom att se över transporterna och scenens kraftkällor. De uppmanar fansen att hitta alternativa sätt att resa till konserterna och att ta med sig och återanvända egna plastflaskor, bland mycket annat.
”Risken finns att en clown stirrar tillbaka”
För länge sen hade jag fnissat åt att ett av världens största band försöker ”gröntvätta” en av musikens värsta klimatbovar: global arenarock. Den bästa lösningen för Coldplay hade egentligen varit att stanna hemma. De har råd.
Men det var långt innan världen började att brinna på allvar och havstemperaturerna i norra Atlanten började att sjunga i ett högt ”c”. Bandet försöker i alla fall att göra någonting. Det är en början, ett halmstrå, bättre än inget alls.
Snart kommer varenda jätteturné och jättefestival att ifrågasättas ännu hårdare, särskilt om evenemangen saknar någon form av grön strategi. Den som garvar åt Coldplays träd i dag kan få titta sig själv i spegeln i morgon. Risken finns att en clown stirrar tillbaka.
Men vägen till hållbar arenarock är lång.
Det gäller också att kisa lite med ögonen och låtsas som att Coldplays turné som snart når Ullevi inte sponsras av det gigantiska fraktbolaget DHL.