Zelmerlöw sitter mest i kulisserna
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-11-09
Musikal på Storan, Göteborg. Regi/koreografi: Roine Söderlundh.
En B-film med kultrykte – som blivit en C-föreställning som svensk musikal. Filmen (1984) blev en hyfsad framgång, tände stjärnor som Kevin Bacon och Sarah Jessica Parker och genererade ett antal hits på topplistorna.
Historien är intakt i musikalen. En rigid pastor (Mats Nilsson) som vill frälsa sin småstadshåla från all synd har förbjudit rock och dans i staden. En nyinflyttad storstadskille (Peter Johansson) leder revolten och vinner på köpet hjärtat hos pastorns dotter (Anna Sahlin).
Som i skolaulan
Några hyfsade dansnummer. Bra sång. Låtarna håller fortfarande. Men annars påminner det om amatörteater i skolaulan. Den påvra dekoren skulle slöjdeleverna kunna snickra ihop. Spelscenerna är mer erbarmliga än i SVT-såpan ”Andra avenyn”. Johansson och Sahlin i huvudrollerna är för bleka för att bära föreställningen, de övergläns klart av Robert Carlsson och Jessica Heribertsson som det andra kärleksparet, de har både kemi och komisk tajming.
Har bara två nummer
Och affischnamnet Måns Zelmerlöw?
Han sitter mest i kulisserna. Han spelar stadens ligist, men har bara två (!) nummer, varav ett som det riktigt sprakar om. Sedan får han hela salongen att jubla när han leder ett discomedley som extranummer.
Men som helhet får hans fans sannerligen inte mycket valuta för pengarna.