Stina Rautelin om åldersdiskrimineringen: ”Var en chock”

Linn Elmervik

Kvinnorna får sparken.

Samtidigt fortsätter männen kamma hem jobb.

Stina Rautelin, 54, känner av åldersdiskrimineringen mot kvinnliga skådespelare.

– Det var en chock att man som 40-åring var för gammal, säger hon.

Stina Rautelin, mest känd som kriminalaren Lena Klingström i ”Beck” och kapten Andrea Melin i ”Rederiet”, har fortfarande mycket jobb.

Men i 40-årsåldern blev det tydligt: Att åldras som kvinna i skådespelarbranschen är hårt. Medan männen fortsätter knipa uppdrag i hög ålder lyser rollerna för äldre kvinnor med sin frånvaro. Kontrakt avslutas och dörrar stängs igen.

– Det kommer där kring 45. Det var en chock att man som 40-åring var för gammal, säger hon.

Samtidigt kombinerar Stina Rautelins skådespeleriet med regi. I sommar regisserar hon monologen ”Nationalsången” på Teatern under bron i Stockholm. Föreställningen kretsar kring en pappas kamp för sin sons rättigheter.

– Det är bra för mig att jag får möjlighet att regissera, för en kvinnlig skådespelare som blir äldre har svårare att få jobb än en manlig skådespelare som blir äldre. Så är det. Och då är det bra att kunna kombinera.

Får ingen förklaring

Men samtidigt märker man att männen får fortsätta?

– Ja, precis. Men det är det man tampas med hela tiden, det var en del som hela Metoo-rörelsen handlade om. Jämlikhet för konstskapare och i synnerhet då skådespelare där det är väldigt tydligt.

Vad får ni kvinnor för förklaring till att ni inte får jobbet eller inte får jobba vidare?

– Ingenting. Och nu har jag ju jobbat hela tiden ändå, men det är många som inte gör det. Jag har peppar peppar haft turen att få göra ganska olika typer av roller, vare sig jag varit 20 eller 50.

Är det svåraste att åldras rent utseendemässigt som kvinna? Tänker du på det?

– Inte på samma sätt i Sverige som i övriga Europa, men det är klart det finns ju de svenska skådespelare som är runt 50 i dag som inte längre kan röra pannan. Det tycker jag är synd, vi ser alla olika ut och är bara vanliga människor.

”Finns en annan konkurrens bland män”

Stina Rautelin hann med sexton ”Beck”-filmer innan uppdraget tog slut 2009.

I hennes före detta kollega Mikael Persbrandts självbiografi som släpptes 2017 sågade skådespelaren både medarbetare i produktionen och huvudrollsinnehavaren Peter Haber, men hyllade Rautelin.

Själv har hon inte läst boken.

– Men det finns en annan konkurrens bland män. Jag har varit med i sammanhang där manliga skådespelare tuppfajtats...det är klart att det blir lite kamp om vem som syns mer eller är mer populär även på det privata planet. Den kampen ser jag inte lika tydligt bland kvinnliga skådespelare, säger hon.

Den kommande monologen ”Nationalsången” har premiär på Teatern under bron under Liljeholmsbron i Stockholm den 17 augusti. Stina Rautelin föll, utöver manuset, för att få regissera teater i den miljön.

– Det var själva utrymmet, att få göra teater under en bro som på natten är ett hem för människor som inte har någonstans att ta vägen. När vi kommer och repeterar så stiger de upp och går därifrån och när vi går kommer de tillbaka. Det är verkligheten. De här människorna syns på gatan, men var går de när vi stänger vår dörr?