Vetenskapens ”rockstjärna” sågar rymdfilmernas missar

Joni Nykänen

Astrofysikern: "Armageddon är värst”

Han är vetenskapens "rockstjärna" och en populär folkbildare i USA. Men i Sverige är astrofysikern Neil deGrasse Tyson, 57, närmast okänd.

Den som gör en rymdfilm i Hollywood har honom att frukta – om de har gjort vetenskapliga missar.

– Vissa retar sig på det och säger "slappna av, det är bara en film”, säger deGrasse Tyson.

Astrofysikern Neil deGrasse Tyson har tagit sig an att kritisera Hollywood-filmer ifall de inte har gjort en grundlig faktakoll när det gäller vetenskapen. På Twitter, där han har nära fem miljoner följare är han beredd att totalsåga filmerna som misslyckas.

– Hollywood skulle egentligen inte behöva mig för att det ska bli korrekt. Det räcker med en rådgivare som har pluggat fysik på universitetet, säger han.

Nu är han aktuell med en andra säsong av kanalen National geographics ”Startalk” där han diskuterar vetenskap och särskilt rymden med kändisar som Seth MacFarlane, Susan Sarandon, Brian Cox och Bill Clinton.

– Jag kräver inte att en kändis har koll på vetenskap och forskning. Men jag uppskattar när de är nyfikna och har entusiasm. Seth MacFarlane känner folk till genom tecknade tv-serier där fult språk används. Han har ett djupt vetenskapligt intresse, men hans kunskaper är inte djupa. Han försöker dock baka in vetenskapen på så många sätt som han kan i ”Family guy”. Det vi gör i "Startalk” är att dyka ner i sammanhang där vetenskapen manifesterar sig i de här kändisarnas liv, säger Neil deGrasse Tyson till Nöjesbladet.

Vilken film störde dig mest med sina missar?

– Det finns en gräns för när en film stör en så mycket att det inte längre finns en anledning att bry sig. Så jag skulle säga att ”Armageddon” var värst. Där fanns det så många missar att högskolekurser har skapats kring att analysera hur usel den är rent vetenskapligt. För mig är det mer intressant med filmer där de försöker göra det rätt, men missar några viktiga detaljer, säger han.

Vad tyckte du om ”Interstellar”?

– ”Interstellar” hade starka vetenskapliga kopplingar i sitt berättande. Jag var besviken på att vetenskapen var bättre än rollfigurerna som försökte bära filmen. Man kan ha en film med bra vetenskapliga grunder och dåligt historieberättande. Eller en film med dåliga vetenskapliga grunder och gott historieberättande. De bästa filmerna är en kombination av båda. Jag tror att vi kan hylla ”Interstellar” för att det är en storfilm som har stora namn och mycket vetenskap, säger deGrasse Tyson.

Ibland retar sig folk på att du har synpunkter på vetenskapen. Vad tycker du om det?

– Vissa retar sig på det och säger "det är bara en film, slappna av". Men jag menar att om du ser en film som utspelar sig på 1800-talet, och om de kommer till en herrgård och bär kläder som är nutida så säger man "det där är fel!". Kostymdesignern har inte gjort sin hemläxa. Folk tror att jag är jobbig i biosalongen och talar högt. Men nej, jag vet hur man är tyst. Du får dock höra vad jag har att säga efteråt.

Kan du se något bra komma ur ”Star wars” trots att den inte är vetenskapligt korrekt?

– Jag vet inte. För det är en saga som råkar utspela sig i rymden. Det är en kamp mellan gott och ont, en prinsessa ska räddas, så det faktum att filmen utspelar sig i rymden är av underordnad betydelse till historien de berättar. Jag tror inte att "Star wars” har samma genomslag i vetenskapen jämfört med exempelvis "Star trek”. Eftersom där finns det en premiss som är grundad i vetenskapen och därmed finns det en starkare koppling till verkligheten.

Betyder det att du inte ser fram emot ”The force awakens”?

– Jag kommer att se den eftersom det är en populärkulturell händelse. Men jag kommer inte att se den och tänka på hur korrekt den är rent vetenskapligt.

Favoritfilm med kopplingar till vetenskap?

– ”Kontakt” (1997) är min favorit på så sätt att den har ett trovärdigt scenario. Jag uppskattar den och dess utforskning av vetenskapen. Filmen har en autencitet och en verklighetskänsla som är både rafflande och oroande. En annan film jag gillade var ”Deep impact”. Där hade de vetenskapliga rådgivare och gjorde ett bättre jobb jämfört med ”Armageddon”.

– Min favoritfilm är den första ”Matrix”. Jag gillar sättet som den är filmad på och hur genomtänkt den är. Men den stora missen i den filmen är att använda människor i embryostadium för att utvinna energi, säger han.

Logisk brist i "Matrix”

Neil deGrasse Tyson menar att grundtanken i att föda upp människorna och att sedan utvinna energi ur dessa är svag. Eftersom när energi omvandlas förlorar man en del.

– Istället för att mata människan kan du mata maskinen. Detta är en logisk brist. Men utan det där hade filmens premiss inte funkat, säger han.

Vad tycker du om filmer som utforskar möjligheter kring utomjordiskt liv?

– Det är ett fascinerande område. Jag ser det fortfarande som ett outforskat område i Hollywood. Ifall du går tillbaka några decennier så var utomjordingen nästan alltid en skådespelare i gummidräkt. Det man inte tänkte på var att om det finns liv på en annan planet så kommer den att skilja sig åt mer i utseende jämfört med två befintliga livsformer på jorden. Om du kommer från en annan planet och inte delar DNA med något på jorden kommer ditt utseende att vara väldigt annorlunda. Rent filmhistoriskt har det funnits vissa likheter mellan jordiska livsformer och utomjordingar, säger han.

Han tar upp ”The blob” (”Faran från skyn”, 1958) och "The andromeda strain” (”Hotet”, 1971) som två exempel där livsformerna är annorlunda än något som finns på jorden.

– Till och med ”E.T.” och ”Närkontakt av tredje graden” hade utomjordingar med två ben, två ögon, öron, hals, händer och fingrar. De är i grunden mänskliga och det visar på en brist på fantasi. Man kanske ville betala en skådespelare för jobb, och därför blev det så, säger han.

Fotnot: ”Startalk” har premiär på kanalen National Geographic den 24 januari.