Högt tempo i ”Familjen Robinson”

Småroligt med uppfostrande budskap

Sedan Disney köpte Pixar har dess grundare och chef John Lasseter även blivit högsta chef för bolagets samtliga animerade filmer. Rykten hävdar att han var inne och petade och krävde rejäla omgörningar i den här filmen innan den släpptes ut på biograferna.

Resultatet är som en blandning av hypermodern datoranimerad teknik och gammaldags Disney-anda.

Stilmässigt påminner filmen i sin blandning av retro och framtidsvision om ”Robotar”, ”Superhjältarna” och ”Jimmy Neutron: Underbarnet”. Intrigmässigt om uppfostrande Disney-filmer där hjälten får lära sig att utveckla sina positiva sidor. Att inte blicka bakåt på svårigheterna i livet (12-årige Lewis är föräldralös, bortadopterad) utan i stället se till möjligheterna i framtiden (han är ett snille och uppfinner märkliga maskiner).

Upptakten är lite trög och man kan som vuxen reta sig på att trots teknikens framsteg, så är människor så otroligt mycket fulare och plattare än djur, prylar, ja, vad som helst, i alla animerade filmer.

Men när Lewis möter en jämngammal grabb med en tidsmaskin och tar med honom på en resa till framtiden och en kamp på liv och död med den elake Plommonstopsmannen, bjuds vi på både spänning, humor och läckert animerade framtidsmiljöer.

Familjen Robinson

Amerikansk animerad film, av Stephen J. Anderson. Dubbad till svenska av Ludvig Dietmann, Eddie Hultén, Görel Crona, Johannes Brost m fl.

Jan-Olov Andersson