Därför ville Harrison Ford göra ännu en sci fi-uppföljare
”Då hade jag inga positiva känslor kring inspelningen”
Publicerad 2017-10-11
BERLIN. Originalfilmen är en av alla tiders mesta kultfilmer. Stilbildande och omdiskuterad.
Nu är ”Blade runner 2049” här.
Harrison Ford, Ryan Gosling och regissören Denis Villeneuve berättar varför det var nödvändigt att 35 år senare återvända till denna klassiska framtidsdystopi.
När ”Blade runner” hade premiär 1982, var förväntningarna skyhöga. En då 40-årig Harrison Ford var större än störst. Andra ”Star wars”- och första Indiana Jones-filmen hade just haft premiär. Filmbolagsdirektörerna räknade med att tjäna storkovan. Regissören Ridley Scott, 79, hade ju nyss skrämt slag på hela världen med sin sci fi-rysare ”Alien”.
Men ”Blade runner” halvfloppade. Spelade med nöd och näppe in sina höga produktionskostnader. Kritikerna var också ljumma. Tyckte historien om blade runners, ett slags poliser, som jagade replikanter, människoliknande androider, var långsam, rörig, smått obegriplig.
Med åren blev dock framtidsdystopin, som utspelades i Los Angeles år 2019, kult och stilbildande. Mängder av andra filmer och tv-spel har kopierat saker ur filmen.
”Fått behålla min konstnärliga frihet”
Det har pratats om en uppföljare i åratal. Nu är den här. Blev helgens mest sedda film på de svenska biograferna. Har kostat 1,2 miljarder kronor. Är inspelad under fem månader i Origi Studios i Budapest. Utspelas år 2049. De följder som det hot mot klimatet som så förutseende skildrades i första filmen, har nu förvandlats till en nästan öde värld. Den påminner ibland om den i animerade Pixar-filmen ”WALL-E”. En ny blade runner (Ryan Gosling) ska leta rätt på originalfilmens blade runner Rick Deckard (Harrison Ford), spårlöst försvunnen i 30 år.
Jag träffar filmens inblandade på lyxiga Hotel Adlon i Berlin. Har innan dess fått se cirka tjugo minuter ur filmen (intervjun ägde rum för ett par veckor sedan).
Regissören Denis Villeneuve ber om ursäkt för det.
– Jag måste säga att för mig har det gått lättare än väntat att gå från att göra små filmer i Kanada till gigantiska Hollywoodproduktioner. Jag har fått behålla min konstnärliga frihet. Men pr-maskineriet kan jag inte styra över. För mig hade ni gärna fått se hela filmen. Jag har inte alls erfarenheten att journalister i första hand är ute efter att avslöja hemligheter i intrigen i de filmer de skriver om. De har i alla fall inte gjort det med mina filmer och jag har gjort två stycken där det händer oväntade saker i de allra sista sekunderna.
”Harrison, har du hört talas om VHS?”
Ryan Gosling, 36, och Harrison Ford, 75, gör intervjun tillsammans.
Jag frågar Ryan Gosling om hans första minne av originalfilmen, som hade premiär när han bara var två år.
– Jag var 12 år och hade ingen aning om dess kultstatus. Kände bara att jag fick en annorlunda upplevelse av den än andra filmer jag såg i den åldern.
– Det var inte som ”Bambi”, alltså, säger Harrison, för dagen på ett ovanligt skämtsamt humör. Han fortsätter:
– Men att de släppte in dig på biografen vid den åldern…
– Harrison, har du hört talas om VHS? Den sommaren hyrde jag nästan varje dag fyra filmer för fyra dollar. ”Blade runner” stannade kvar i mitt medvetande, till skillnad från de andra filmerna.
Ovanligt mycket väntetid
När filmen kom ut 1982, var regissören Ridley Scott och Harrison Ford inte särskilt goda vänner. De var oense om mycket under inspelningen och filmstjärnan tyckte inte alls om att spela in en förklarande berättarröst, ett tillägg då det under testvisningar hade visat sig att en stor del av publiken inte förstod handlingen.
Nu tonar Harrison Ford ned bråken med dåvarande regissören.
– Då hade jag inga positiva känslor kring inspelningen. 50 dagar i Warner Brothers studio med mörker och ständigt regn, inomhus. Ovanligt mycket väntetid, på grund av alla effekter.
Hur kände du då inför tanken på en ny film?
– Jag hade inget emot det. Man tackar väl inte nej om man får chansen att få ett jobb på gamla dagar…
– Skämt åsido, Ridley frågade om jag ”teoretiskt sett” skulle vara intresserad. Ja, sa jag. Då fick jag läsa vad de hade hittat på. Det var intressant, man fick en större förståelse för Rick Deckard.
Så småningom visade det sig att Ridley Scott inte hade tid att göra filmen, han var upptagen med ”Alien: Covenant” och tyckte att någon annan kunde ta över.
Budet gick till 50-årige kanadensaren Denis Villeneuve, som fick sitt genombrott med ”Nawals hemlighet” (2010), Oscarsnominerad som bästa utländska film. Den förlorade mot Susanne Biers ”Hämnden” med Mikael Persbrandt.
Med den, ”Prisoners”, ”Sicario” och ”Arrival” blev han sedan ett av Hollywoods hetaste namn. En av få regissörer som lyckades förena konstnärliga ambitioner med kommersiella framgångar.
”En tavla som aldrig målades färdigt”
Harrison Ford hade vetorätt på både regissör och motspelare och godkände båda två.
Mr. Gos här bredvid, som jag kallar honom, hade jag aldrig träffat men jag har nyfiket följt hans karriär. Faktum är att jag gillade honom redan när han jobbade med barnprogrammet ”Disneyklubben” (skratt).
Medan Ryan Gosling är med i nästan varenda scen, så dök inte Harrison Ford upp i studion i Budapest förrän inspelningen hade pågått några veckor. Första dagen glömmer han aldrig.
– Det regnade, inomhus, som vanligt. Mr. Gos stod och pratade med ett hologram, en naken kvinna som var över tio meter lång. Jag tänkte: Det här blir ännu intressantare än vad jag hade tänkt mig…
För Denis Villeneuve var det med skräckblandad förtjusning han tog sig an jobbet.
– Jag tycker ju normalt inte att man ska göra uppföljare till klassiska filmer. Men när jag fick veta förutsättningarna, blev det en för stor utmaning att inte tacka ja. Ridley Scott sa ju att första filmen kändes som en ”tavla som aldrig målades färdigt”. Han gav mig sin välsignelse att fullborda den, säger han.
”Precis som jag gjorde med Han Solo”
Och de båda skådespelarna har sina olika skäl till att göra ”Blade runner 2049”:
– Jag har aldrig gjort sci fi tidigare. Ska man göra det, ska ju vara någon nivå på det och det är det verkligen i det här fallet, säger Ryan Gosling.
– Jag tycker det var intressant att återvända till ännu en gammal roll. Precis som jag gjorde med Han Solo. Inte för att göra en uppföljare bara för att tjäna pengar, utan för att avsluta en historia. Det var som att ta på sig Rick Deckards gamla kläder igen och se om de fortfarande passade. Det gjorde de, säger Harrison Ford.