En känslostark återträff som berör
Uppdaterad 2024-06-18 | Publicerad 2020-08-07
Livets bästa år
Regi Claude Lelouch, med Jean-Louis Trintignant, Anouk Aimée, Monica Bellucci.
FILMRECENSION. Somliga kan inte lämna sina största framgångar bakom sig.
Claude Lelouch har nu gjort en andra uppföljare till ”En man och en kvinna”.
DRAMA. Det är en uppföljare som är både vemodig och känslostark.
Franske veteranen (82 år) Claude Lelouch fick sitt stora genombrott 1966 med ”En man och en kvinna”. En kärlekshistoria som utspelades i Deauville på den franska atlantkusten. En racerförare (Jean-Louis Trintignant) och en filmscripta (Anouk Aimée) blev förälskade i varandra. Francis Lais (1932-2018) filmtema fastnade också i allas skallar. Och filmen vann både Guldpalmen i Cannes och Oscar för bästa utländska film.
Regissören återvände till dessa personer i ”En man och en kvinna: 20 år senare”, men den filmen är det som att han nu ignorerar, som att den aldrig har funnits.
Nu är huvudpersonerna riktigt gamla.
Trintignants rollfigur sitter på ett ålderdomshem. Är sliten i både kropp och själ. Och dement. Det är sonen (Antoine Sire) som har sökt upp pappans gamla flamma. Han tror en träff skulle pigga upp honom. Som bra terapi. Anouks rollfigur är pensionerad filmproducent och driver en liten butik i Normandie. Bor nära barn och barnbarn. Det är bara lite motvilligt som hon går med på att träffa sin gamla kärlek.
Återträffen berör, fast det kanske blir lite väl sentimentalt ibland. Även bilder ur gamla filmen återanvänds på ett effektivt sätt.