Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Woody Allens nya omstridda film – lika välspelad och rolig som vanligt

Publicerad 2020-03-27

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus

KOMEDI

A rainy day in New York

Regi Woody Allen, med Timothée Chalet, Elle Fanning, Jude Law, Liev Schreiber, Selena Gomez, Diego Luna, Rebecca Hall, Suki Waterhouse, Cherry Jones, Kelly Rohrbach.

Första Woody Allen-filmen som inte får biopremiär i Sverige.

Det har inget med kvalitet att göra. Innehållet i den 84-årige regissörens film är ungefär som vanligt: snyggt, välspelat, roligt och engagerande, om kärleksrelationer.

Även i USA uteblev biopremiären, i fotspåren av Metoo-rörelsen och att producerande Amazon bröt kontraktet med regissören. Mer om det mot slutet av recensionen.

Woody Allen är tillbaka på hemmaplan, Manhattan, efter många filmer utomlands. Men hans hjälte – unge collegestudenten Gatsby (Timothée Chalamet) – varken är eller pratar som en ung Woody Allen. Snarare påminner han stilmässigt om Wes Anderson. Och han må vara en bortskämd överklassyngling, föräldrarna är stenrika och alla polarna bor i gigantiska Manhattan-våningar, men han föraktar samtidigt lite grann den livsstil han tar för självklart. Helst vill han sitta vid pianot i en hotellbar.

Unga och vackra på fest

Nu ska han visa flickvännen Ashleigh (Elle Fanning) sin hemstad under en helg. Hon är bortskämd överklass från Tucson, Arizona. Som först bara ska göra en intervju för skoltidningen med en känd filmregissör (Liev Schreiber). Snart har han, filmens manusförfattare (Jude Law) och en filmstjärna (Diego Luna) hamnat på samma fest. Alla tre åtrår unga och vackra Ashleigh. Hon ringer och berättar för Gatsby vad hon gör.

– Vad är det med äldre män som yngre kvinnor finner så intressant? säger han uppgivet.

En replik som skorrar lite. Är Woody Allen självironisk eller är det bara ett torrt konstaterande att så är livet, åtminstone Woodys och i många av hans filmer? De som tycker han är gubbsjuk och misogyn, kan också bocka av en scen där Ashleigh hamnar på en brandstege, i ösregn, i bara minimala underkläder.

Här finns fler förvecklingar. Gatsby hamnar på en filminspelning och får heta känslor för en ung skådespelerska (Selena Gomez, bilden ovan). Inget av denna romantiska weekend, blir som planerat…

Välspelat och roligt

Trots några plumpar… för oss som i åratal har gillat att befinna oss i Woody Allens universum, är det business as usual. Välspelat, roligt, engagerande. Och Manhattan har sällan varit snyggare på film, än i Vittorio Storaros oftast regnfyllda bilder.

Så… varför är Woody Allen plötsligt persona non grata i USA? Varför fick inte filmen biopremiär där?

Jag har absolut viss förståelse för de som tycker att regissören är och kanske alltid har varit en snuskgubbe. En bild som nog föddes med filmen ”Manhattan” (1979) då en 44-årig Woody spelade en man som blev ihop med en då 18-årig Mariel Hemingway.

Sedan cementerades bilden då han, mer moraliskt förkastligt, tidigt på 1990-talet blev ihop med och gifte sig med 35 år yngre Soon-Yi Previn – som dessutom var hans partner Mia Farrows adoptivdotter!

Skrotade filmer efter anklagelser

1992 anklagades Woody för övergrepp på sin 7-åriga adoptivdotter Dylan. Händelsen skulle ha ägt rum på vinden i Mia Farrows sommarhus utanför New York. Woody har alltid förnekat allt och gör det med kraft även i sin just publicerade självbiografi ”Apropos of nothing”. Han menar att Mia Farrow drev på anklagelserna, som hämnd för att deras förhållande slutade på ett inte så snyggt sätt.

Alltihop utreddes av delstaten New Yorks socialtjänst. De kom fram till att något övergrepp inte hade skett.
När Woodys son Ronan, nu hyllad skribent efter sin bok om Harvey Weinstein, åter drog upp anklagelserna i samband med MeToo, skrotade produktionsbolaget Amazon sitt avtal om fyra filmer med Woody och vägrade sätta upp ”A rainy day in New York” på bio.

Woody stämde dem på 68 miljoner dollar. De har sedan dess gjort en ekonomisk uppgörelse. Och Woody fick tillbaka rättigheterna till filmen. Som hade världspremiär på filmfestivalen i Deauville i Frankrike i höstas och sedan haft biopremiär i vissa europeiska länder och gått direkt till streamingtjänster/dvd i andra.

Några av skådespelarna i filmen har tagit avstånd från Woody. Bland annat Timothée Chamalet, genom att skänka sitt gage till hbtq-rörelsen och till andra rörelser som kämpar mot övergrepp.

Woody Allen avfärdar det i sin nya bok med att Chalamet gjorde det för att öka sina chanser till en Oscar (han var nominerad för ”Call me by your name”).

Jude Law har tvärtom stöttat Woody och tyckt att det varit en skandal hur filmen och Woody har behandlats.

Nästa film redan inspelad

Själv kan jag tycka att det märkliga är att under dessa 25 år som har gått sedan anklagelserna, och utredningen som kom fram till att inget övergrepp hade ägt rum, så har skådespelarna närmast stått på på kö för att få jobba med Woody Allen.

Han har också skapat oförglömliga mångbottnade kvinnoporträtt åt Diane Keaton, Mia Farrow, Anjelica Huston, Dianne Wiest, Jennifer Tilly, Radha Mitchell, Scarlett Johansson, Rachel McAdams, Cate Blanchett (Oscarsvinnare) med flera.

Allt detta är nu tydligen glömt i fotspåren på MeToo.

Själv längtar jag redan efter hans nästa film ”Rifkin’s festival”, inspelad i Spanien i höstas.

Filmen finns att hyra eller köpa på streamingtjänster.