Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Det våras för bio-murveln

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-02

Glöm poliserna – journalist är den nya hjälterollen på film

Journalister är dagens hjältar på bio.

Michael Nyqvist, Russell Crowe och Jennifer Aniston skriver så de skrämmer skurkar. Varför just nu?

Michael Nyqvists teori: Journalister kan förändra mer än poliser.

Michael Nyqvist spelar undersökande reportern Blomkvist i biosuccén ”Män som hatar kvinnor”. Hans rotande löser ett gammalt mordfall och han avslöjar också en finansmans brott.

En man som förändrar.

”Hackare kan paja Nasa”

– Vi förstår att man kan ändra världen mer i journalistrollen än i polisrollen i dag, säger Michael Nyqvist. Samhället ser annorlunda ut. Pappa, som polisen varit, finns inte. Folk kan hacka in i datorer så att hela Nasa pajar. En annan värld. Där kan journalistrollen bli det poliserna var.

Som på 1970-talet när man började ifrågasätta auktoriteter?

– Ja. Jag hoppas också på Obama-effekten, säger Michael Nyqvist. När det händer något där borta påverkar det överallt. Obama pratar mycket om förändring på det sätt som man gjorde på 1970-talet.

Frost fick Nixon att avslöja sig

På den tiden hade Michael Nyqvist undersökande journalister som idoler. ”Frost/Nixon” ligger i tiden. En påminnelse om hur tidningsartiklar satte igång avslöjanden som fällde en president, och hur tv-reportern David Frost fick Nixon att säga saker som inga politiker eller jurister fick ur honom.

Russell Crowe spelar en sådan grävande journalist i nya ”State of play”. En historia om korruption bland makthavare i Washington. Han och kollegan Rachel McAdams hjälps åt när härvan växer.

Wilson blir krönikör

Det finns flera journalister på film just nu.

I ”Marley & jag” är Jennifer Aniston och Owen Wilson nygifta reportar på konkurrerande tidningar i Florida. Filmen handlar om deras äktenskap, barn och en jobbig hund, men väldigt mycket om yrkeslivet. Anistons rollfigur grubblar på hur mycket hon kan arbeta när hon har småbarn. Owen Wilson gör karriär från nyhetsreporter till populär krönikör. Hans bäste vän är en avslöjande nyhetsreporter som ger sig på tungviktsämnen.

Vilket är viktigast?

Samma kontrast finns i ”En shopaholics bekännelser” där Isla Fisher spelar en journalist som köper mer kläder än hon har råd med. Inkassomän jagar henne. Hon råkar ändå få jobb på en tidning som ger ekonomiska råd, och skriver personliga krönikor om finansvärlden med bildspråk från mode.

”Hopplös och hatad av alla” bygger på en journalists misslyckande på Vanity Fair. I filmen är prestigetidskriften omdöpt till Sharps i New York. Dit kommer Simon Pegg som klumpig brittisk reporter som gör sig till ovän med alla innan han prövar att fjäska för stjärnor för att få in sina texter.

Känner av konkurrensen

I dvd-aktuella ”The women” spelar Annette Bening en tidskriftsredaktör med ungefär samma problem. Ska man satsa på seriösa artiklar eller finns det säkra knep som lockar läsare? Hon känner konkurrensen från en yngre kvinna.

Journalistrollen i centrum. Alla vill jobba i media. Som makthavare eller leverantör av skvaller?

Michael Nyqvist spelar en journalist på film, men han träffar också många när han blir intervjuad. I olika länder.

Svettiga intervjuer

– Jag tycker det är roligt att jobba internationellt. Men jag är en blyg människa och tycker det är lite svårt med att representera och ge intervjuer. Lite svettigt. Man vill vara ärlig och göra något gott för filmen, och för Sverige. Men alla journalister är inte snälla. Jag tyckte förut att den svenska journalistkåren kunde vara lite snubblig, men jäklar vad dom kan dra på i vissa länder. Jesus.

Vilka länder då?

- Det har varit holländare, England, bland andra. Dom ska tvinga fram en rubrik. Det känns som mental slalom att bli intervjuad.

Nu är det klart att även de två följande Millenniumfilmerna går upp på bio. ”Flickan som lekte med elden” den 18 september och ”Luftslottet som sprängdes” 27 november.

”Det var genompundigt”

– Jag är jätteglad för det, säger Michael Nyqvist. Det var genompundigt att de inte skulle gå på bio, när vi har chansen att få ut dem och berätta historien på olika vis. Det krattar för andra svenska filmer.

Och gör kanske att vi får ännu fler journalister på film den närmaste tiden.