”Yesterday” – en underhållande resa mot otillfredsställande slut
Publicerad 2019-06-28
Yesterday
Regi Danny Boyle, med Himesh Patel, Lily James, Joel Fry, Sanjeev Bhaskar, Meera Syal, Ed Sheeran.
FILMRECENSION. En brittisk komedi som bygger på en smart tänk om-tanke:
Tänk om bara en enda människa i hela världen kände igen något av det bästa som Storbritannien har skänkt världen – The Beatles och deras musik.
KOMEDI. Filmer som utspelas i parallella universum är oftast thrillers, vilket ger filmskaparna licens att hitta på vilka galenskaper som helst.
Men det fungerar även utmärkt i komedier, om man gör det med samma lättsamma handlag som här. Eter ett oförklarligt elavbrott i hela världen på tolv sekunder, har vissa saker blivit annorlunda. Populära produkter existerar inte och populärkulturella fenomen har aldrig funnits. Ett av dem är The Beatles och deras musik.
Av ännu en inte förklarad anledning är Jack Malik (Himesh Patel), en 27-årig artist som i bästa fall lyckas locka ett dussin besökare till sina konserter på sunkiga pubar i småstäder på den brittiska östkusten, i detta nya universum den enda som faktiskt minns Beatles-klassikerna. Han börjar uppträda med dem och gör succé. Ed Sheeran (som spelar sig själv ungefär lika nollställt som han verkar vara som person) tar med Malik på turné och Sheerans cyniska manager (Kate McKinnon) smider storslagna planer för lanseringen av den nya fantastiska låtskrivaren.
Kvar i småstaden blir Maliks barndomskamrat Ellie (Lily James), lärare till vardags, manager/agent till honom på fritiden. Alla utom de själva förstår att de är som gjorda för varandra.
I skildringen av Maliks väg mot genombrottet är filmen som bäst. Det plockas många komiska poänger kring att ingen känner till Beatles, kring hur de skulle ha mottagits om de kommit fram i dag och kring musikindustrin över huvud taget.
Manusförfattaren Richard Curtis och regissören kan tyckas vara ett lite omaka par. Boyle tar normalt i sina bästa filmer (”Trainspotting”, ”Slumdog millionaire”) ut svängarna betydligt mer än vad de romantiska komediernas mästare Curtis (”Fyra bröllop och en begravning”, ”Notting Hill”, ”Love actually”) brukar göra.
Här känns det som Boyle har anpassat sig lite till Curtis. Han har låtit en romantisk historia ta lite för stor plats. Filmens stjärna må vara välkänd på hemmaplan, via tv-långköraren ”EastEnders”, men han saknar den där 100-procentiga karisman, särskilt när han framför låtarna, som sällan blir mer än hyfsade karaokeversioner. Fast historiens största problem är ändå hur man ska ta sig ur den. Ska Malik fortsätta slå mynt av Lennon-McCartneys låtskatt eller avslöja sanningen? Vem ska få vem i kärlekens lotteri?
Jag tycker inte filmskaparna hittar något tillfredsställande slut, men resan dit är underhållande.
SE OCKSÅ: ”Rocketman”, den sanna historien om Elton Johns äventyrliga karriär.
VISSTE DU ATT… Ed Sheerans roll som sig själv ursprungligen var påtänkt för Coldplay-stjärnan Chris Martin?
JUST NU… förbereder sig regissören Danny Boyle för att göra ännu en zombieskräckis, en uppföljare till ”28 dagar senare” (2002).