UFO:s svanesång svalkar skönt

Sofia Bergström

SWEDEN ROCK När 50-åringen UFO tar farväl av sin svenska publik blir tillställningen trevlig.

Men knappast mer än så.

UFO
Plats: Sweden Stage. Publik: Tusen och åter tusen rockers. Längd: En timme och en kvart. Bästa: Är väldigt svag för ”Lights out”. Sämst: Det känns som att det instrumentala partiet mitt i ”Rock bottom” pågår i en evighet.

NORJE. En gemensam nämnare för flera akter i årets banduppställning är att de firar 50-årsjubileum eller är ute på en avskedsturné. Vilket säger en hel del om årets utbud på Sweden Rock.

I UFO:s fall gäller både och.

Det brittiska rockbandet firar 50 år med karriärens sista turné ”Last orders”.

Tyvärr utan Phil Raymond, som har spelat keyboard och gitarr i flera omgångar sedan 1976, som tidigare i år dog i sviterna av en hjärtattack.

Raymond är förstås saknad, men stämningen känns ändå kärleksfull och trygg.

Inte minst tack vare den propert klädda sångaren Phil Mogg, vars sympatiska och charmiga framtoning värmer knopp och kropp.

Men tiden har trots allt gjort stora delar av gruppens sympatiska material tämligen uddlöst.

Av förklarliga skäl har framförandet av ”Lights out”, ”Love to love” och ”Rock bottom” inte samma genomslag eller ungdomliga fräschör som tidigare.

Men träffsäkra Vinnie Moore – som har axlat rollen som leadgitarrist med bravur sedan början av 2000-talet – är en stark bidragande faktor till att UFO fortfarande känns som en kraft att räkna med i sammanhang som dessa.

Dessutom känns den tacksamma publiken som en kollektiv sjätte medlem.

Vilket alerta Mogg förstås lägger märke till.

”You know the lyrics better than I do”, poängterar den skämtsamme frontmannen vid något tillfälle.

Allsången är påtaglig under första extranumret ”Doctor doctor”, som sympatiskt nog är med i soundtracket till senaste säsongen av hitserien ”Billions”.

Det är väl ett tecken om något på att britternas rock har stått emot tidens tand.