Avatar träffar hårt med vrede och vemod
Publicerad 2020-08-14
ALBUM På ”Hunter gatherer” levererar Avatar sin yviga och teatraliska metal i en otippat tung och mörk förpackning.
Avatar
Hunter gatherer
Century Media/Sony
METAL ”En ny dörr öppnas. En ny era inleds. Kliv in i mörkret.”
Beskrivningen till Youtube-teasern inför släppet kunde inte vara mer talande.
På sitt åttonde album har Avatar från Göteborg tagit farväl av konceptformat och ploj som har präglat karriären i allmänhet och senaste albumet ”Avatar country” i synnerhet.
Om föregångaren stod för komik och vansinne (hur annars skulle man beskriva det galna mötet mellan country och dödsmetall i en av låtarna?) är ”Hunter gatherer” i jämförelse en tung, aggressiv tragedi. Kvintetten målar upp mörka penseldrag av svärta och frustration över bland annat utanförskap, mardrömmar, ångest och världsläget.
Från inledande ”Silence in the age of apes” och framåt träffas man hårt av melankoliska melodier, mullrande dubbelkaggar och mangel i alla dess former. För att i avslutande ”Wormhole” slutligen sugas in ett svart hål, omfamnad av totalt jävla mörker.
Johannes Eckerström, som har tagit sjumilakliv som sångare sedan debuten 2006, gör albumet än mer intensivt.
Skoningslöst och brutalt går han från att varsamt smeka en om kinderna med mjuk pratsång till att i nästa sekund leverera en verbal knogmacka som lämnar själen illa tilltygad. Och det om och om igen.
Och eftersom bandet har spelat in allt live tillsammans i studion lyckas skivan dessutom spegla explosiviteten som gör Avatar till en av hårdrockvärldens bästa liveakter.
Avatar är fortfarande djärva och lekfulla, annars skulle de förstås inte kunna sätta sin signatur på skivan.
De låter exempelvis självaste Corey Taylor (Slipknot, Stone Sour) vissla en vemodig trudelutt till introt och outrot av ”A secret door” och lyfter dessutom in en stilla pianoballad (”Gun”).
Ett rakt igenom skojfriskt album i stil med ”Avatar country” hade troligtvis landat som ett enda stort magplask under skitåret 2020.
”Hunter gatherer” är precis den skiva som världen behöver just nu – och dessutom Avatars bästa sedan ”Black waltz” (2012).
BÄSTA SPÅR: ”Colossus”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik