Rodger Wilhoit är en bortglömd amerikansk skatt
Svenskt bolag gör årets countryfynd
Publicerad 2021-03-12
ALBUM Musikhistorien är aldrig klar.
Nya återutgåvan med Rodger Wilhoit visar att det alltid finns mer hardcore honky tonk att upptäcka.
Rodger Wilhoit
The ”social world” of Rodger Wilhoit
Sweet Mental Revenge Records
COUNTRY Den som googlar namnet Rodger Wilhoit gör det nästan förgäves.
Han är en hemlighet, för några veckor sedan endast känd för en liten krets av skivsamlande experter.
Han gav själv ut sitt första och enda album 1974, ”The ’social world’ of Rodger Wilhoit”. Det såldes under Wilhoits konserter på små klubbar och sjapp i amerikanska rostbältet med omnejd, och försvann.
Rodger Wilhoit var inte byggd för att bli känd countryartist 1974. Samma år släppte Dolly Parton singlarna ”Jolene” och ”I will always love you”. Låtarna var lika mycket country som pop och lade grunden för bland andra Taylor Swift. Willie Nelson, Kris Kristofferson och Waylon Jennings odlade långt hår och rullade ihop hippie-, rock- och countrykulturen till en joint. Scenen döptes till ”outlaw country”, en reaktion mot Nashvilles mest kommersiella slisk. I bakgrunden hade även duetterna med Gram Parsons och Emmylou Harris vecklat ut ritningarna för mer kosmisk americana.
Thomas Rodger Wilhoits stil var från en annan tid. På omslaget liknar han en rockabillystjärna. Tidig gospel, tidig George Jones och tidig honky tonk slipade till rösten och musiken.
Rodger Wilhoit föddes på en farm utan elektricitet i Greeneville, Tennessee. När han försökte slå igenom som artist jobbade han som bilmekaniker i Cleveland. Han spelade det som fick publiken att fortsätta köpa öl. Det är ölhallscountry där texterna bryter ner musiken till genrens ursprungliga grundämnen. Hårda ord om ett hårt liv, hardcore honky tonk.
Albumet återutges nu med några extraspår av det nya svenska skivbolaget Sweet Mental Revenge Records. Ett initiativ av eldsjälen L-P Anderson som de senaste åren har ägnat sig åt att leta upp och ge ut obskyr hårdrock på albumserien ”Jobcentre rejects”.
Rodger Wilhoit kan vara hans största fynd hittills. Spår som ”When I climb back to living”, ”My shoes are not that hard to fill” och ”God is not dead (I spoke to him today)” påminner om känslan när de outgivna inspelningarna med soulartisterna Sam Dees och George Jackson gavs ut på cd.
Hur kunde den här musiken försvinna från radarn?
Sista intervjun som Rodger Wilhoit gjorde finns i skivans liner notes. Där beskrivs hur den blygsamma karriären ebbade ut i missbruk, skilsmässa, tillnyktring och cancer. Rodger levde ensam när han dog i Crossville, Tennessee i fjol.
Historien låter som något Wilhoit hade kunnat spela in på skiva.
BÄSTA SPÅR: ”God is not dead (I spoke to him today)”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik