– Livet har företräde

Joacim Forsén

Skivaktuelle Tomas Andersson Wij förlorade två nära vänner – och blev pappa

Ett liv började.

Två andra slocknade.

Tomas Andersson Wij fick sitt första barn och förlorade två vänner – allt under samma halvår.

Kalkvita väggar. Betonghårda. Så försiktigt möblerat att till och med talade röster studsar ganska hårt i rummet.

Innergården skramlar och sorlar. Ateljégrannarna trampar upp och ned i trapporna.

Här, i den gamla Kexfabriken på Södermalms Åsögatan, har Tomas Andersson Wijs nya album ”Spår” blivit till. Förutsättningarna skulle få vilken audiofil inspelningstekniker som helst att falla i gråt.

– Jag har varit väldigt privilegierad och spelat in i de värsta studiorna med de bästa ljudteknikerna. Men nu var jag trött på skivstudion. Så att göra en skiva som är lite mer lo-fi var underbart och att dessutom få göra det i den här lokalen som jag känner mig helt avslappnad i. Jag kunde ligga i min egen soffa och sjunga, säger Tomas Andersson Wij från samma soffa i ateljén.

Partystimmet läckte in

För att inte störa och bli störda av de andra i huset gjordes inspelningen på kvällarna. Det var högsommar och varmt. Och om det blev tystare i huset på kvällarna kom det desto mer ljud från kvarterets fullsatta bar Nada. Så mycket att partystimmet läckte in på inspelningen.

Och allt är sångaren och producenten Tobias Fröbergs fel.

Samarbetet började för drygt ett år sedan. Efter att Tobias flera gånger erbjudit sig att producera Tomas, men fått nobben, föll bitarna plötsligt på plats.

Tomas var trött på sig själv och sökte förändring.

Tobias var producenten som hade ett sätt att jobba med musik helt olikt Tomas.

– Det var lite som att han ställde sängen mitt i rummet och sa ”så här kan man också ha det”, säger Tomas och skrattar till. ”Man kan slå ut den där väggen och sätta upp en där”. Det finns en tungfotad tradition kring singer/songwriter-genren och Tobias är ganska fri. Jag bestämde mig för att lägga mig i hans famn, att verkligen låta honom producera mig. Inte vara ett sånt kontrollfreak som jag ofta är.

”Förlöste mycket”

Tobias nytänk blev helt avgörande för nya skivan. Allt ifrån beslutet att spela in i Tomas egen ateljé till valet av låtar.

– Samarbetet med Tobias förlöste väldigt mycket av skivan. Jag lade allt jag hade skrivit åt sidan när jag började jobba med honom. Vi gjorde urvalet helt och hållet utifrån vad som kändes som låtar jag inte hade skrivit förut. Hela skivan vill jävligt mycket framåt, till något annat, säger Tomas.

Förändringen i studioarbetet och sättet att skriva låtar är inte bara frukten av att Tomas känt sig trött på sig själv som artist. Nyligen blev sångaren pappa för första gången.

– Det är en nära-livet-upplevelse att få barn. Man dras in i nuet på ett otroligt starkt sätt. Och jag tror att det har påverkat plattan så till vida att den är väldigt här och nu. Den handlar om vad som har hänt det här året, på olika sätt. Tidigare har jag skrivit väldigt mycket om det förflutna, säger sångaren och fortsätter:

–Jag lovade mig själv innan att jag aldrig skulle skriva låtar om mitt barn. Jag tycker det känns så hemskt smörigt när artister gör det. Men det kan bara någon som inte har fått barn säga. Jag skriver alltid om mitt liv och det är klart att en sådan grej påverkar en. Att få barn sätter igång en massa saker i en själv, tankar kring döden till exempel. Det var väldigt överraskande för mig. När man får barn så tar man döden i båten, plötsligt inser man hur skört allting är. Man inser att man faktiskt har nåt att förlora och att jag inte under några omständigheter får gå och dö. Jag måste finnas här och ta hand om honom. Förut kunde man ha vara mer nonchalant, går allt åt helvete kan man alltid hoppa av.

”Då gick vattnet”

Men Tomas hade egentligen inte behövt få barn för att tvingas tänka på livets förgänglighet. Vid sidan av glädjen av att bli pappa kan sångaren se tillbaka på ett ovanligt svart år som tagit två av hans kompisar.

En av dem var hans äldsta vän, Tomas första barndomskompis.

– Jag kan inte prata så mycket om det av respekt för familjerna och jag har inte lust med det heller. Men det var två vänner som dog under tragiska omständigheter. Allt råkade hända under samma halvår. Det är ju absurt. Jag skulle åka ner och sjunga på den enes begravning. Den natten gick vattnet.

Tomas sitter tyst. Länge. Sångarens karakteristiskt strålande ögon slocknar under några sekunder.

– Det är helt sjukt att vara med om den typen av krockar. Allt blir så verkligt att man nästan inte står ut. Men livet har företräde och jag har inte haft tid att gräva ner mig i det. Man kan nästan bli skrämd över att man blir så kylig men det är så det har varit. Jag lever med ett litet barn och måste upp och byta blöjor, leka, göra mat och vara närvarande. Allt det där andra får man ta under några timmar på natten.

”Ryggar tillbaka”

Och i musiken. På nya skivan har främst ”Allt är bättre än ingenting” fått ge ord till sorgen och hur livet både började och slutade.

– Den låten är väl den som på det allra tydligaste sättet handlar om det. De andra låtarna har mer påverkats indirekt. Det är inte en temaplatta om döden, men det finns där. Både ett nytt liv och att andra dör.

– Förut har jag tyckt att jag har behövt distans till saker och ting, men nu har det varit skönt att skriva om det som har varit här och nu. Det har inte funnits plats för omskrivningar eller poetiska bilder. Det är nästan så att jag själv ryggar tillbaka för att texterna är så raka.