Låter hjärtat va’ med
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-12
Lightspeed Champion –
Life is sweet! Nice to meet you
POP Den första singeln från Lightspeed Champions andra album skrämde mig en smula. ”Marlene” var ett stycke episk hybris med gitarrsolo och extra plusmeny. Hade den unge britten helt sonika bytt sina Donovon-skivor mot Queens samlade verk? Lika mycket som jag unnade honom denna permanentade spelglädje, lika mycket längtade jag efter fler folkhymner som de från debuten ”Falling off the lavender bridge”.
Men ser man mellan fingrarna med ”Marlene” och några malplacerade ”Bohemian rhapsody”-körer är det här en alldeles utmärkt uppföljare.
Sedan sist har Dev Hynes, som han egentligen heter, flyttat från London till New York. Men sångerna glömde han kvar på Dalstons gråaste gata, vilket naturligtvis är en glad nyhet.
Hynes framför dem med hjärtat på kavajslaget och fötterna på tå. De mest majestätiska melodierna minner om Ed Harcourt, de ljuvt sentimentala stråkarna om Jane Austen-romaner och jingeljangel-gitarrerna om djupt lovande skivbolagskompisen Eugene McGuinness. Och precis som Badly Drawn Boy sammanfogar han sina sånger med små instrumentala bitar.
Finast är ”Faculty of fears” och ”Romart”. Det är popmusik lika kärleksfullt arrangerad som en bukett liljor från Columbia Road Flower Market i Londons East End.
BÄSTA SPÅR: ”Faculty of fears”.