Margo Price tar onödigt många steg mot pop
Publicerad 2020-07-17
ALBUM Ambitionen att gå vidare är både förståelig och lovvärd men när Margo Price sneglar mot klassisk Kalifornien-pop blir det ibland på bekostnad av personligheten.
Margo Price
That’s how rumors get started
Loma Vista/Plugged
POP Med sina två första album blev Margo Price en av de klarast lysande stjärnorna på den ”andra” Nashville-scenen, den som har sina rötter i outlaw-traditionen och öron och ögon öppna mot alternativ rock och struntar i de strikt kommersiella spelregler som annars regerar i countryns huvudstad.
Att Price gav ut sin musik på Jack Whites skivbolag Third Man kändes naturligt.
Med den utgångspunkten är det förstås naturligt att vilja vidare, så tredje albumet kommer på nytt, större bolag och är inspelat i Los Angeles med Tom Petty och Fleetwood Mac som uttalade soundförebilder och en annan hängiven regelbrytare mot allehanda Nashville-standarder, Sturgill Simpson, som medproducent.
Det låter väldigt lovande på papperet och i långa stunder blir det utmärkt i hörlurarna också. Till exempel vinterns singel ”Stone me” och avslutande ”I’d die for you” hör till det bästa som 37-åringen från Illinois har spelat in och hon sjunger inte sällan fantastiskt.
Men ambitionen att nå en bredare publik med ett poppigare uttryck sker emellanåt på bekostnad av personligheten. Texterna känns inte alltid lika skarpa och hennes speciella närvaro inte heller riktigt lika påtaglig när hon drar lite för långt mot klassisk västkustradiorock.
BÄSTA SPÅR: ”Stone me”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik