Så bra var Iron Maidens spelning i Stockholm – betyg låt för låt
KONSERT Ikoniska Iron Maiden trollbinder ett fullsatt Tele2 arena med en visuellt maffig show, omväxlande låtlista och energi bortom denna värld.
Mer än 40 år har gått sedan Steve Harris sådde det första fröet till vad som senare blev skötebarnet Iron Maiden.
Då hade basisten en blygsam vision om att få släppa ett par plattor med låtar han filat på ett par år. Och möjligtvis även få möjlighet att turnera utanför hemlandet Englands gränser framför hyfsat stora publikhav.
Några decennier – och över 20 världsturnéer och 90 miljoner sålda album – senare kan man lugnt påstå att den ikoniska musikerns drömmar har förverkligats. Och betydligt mer därtill.
I kväll har tusen och åter tusen Iron Maiden-fans vallfärdat till huvudstaden för bandets fjärde Europastopp på nyligen inledda ”Legacy of the beast”-turnén.
Boende utanför huvudstaden har trotsat solkurvor på järnvägarna och inställda SJ-tåg för att bevittna sina barndomsidoler.
Gamla kompisgäng har samlats för att återförenas till tonerna av gruppens stilbildande heavy metal.
Och mor- och farföräldrar har tagit med sig sina lyckligt lottade barnbarn för att generöst dela med sig av livselixiret som är Iron Maiden.
– Vi kommer att bjuda på en tidsresa i kväll, berättar Bruce Dickinson tidigt in i spelningen.
Utmanande låtkompott
Frontmannens förkunnande summerar turnéns spikade låtlista på bästa sätt. Publiken bjuds på en hejdundrande tidsresa genom genom bland annat ”Powerslave”, nyligen fyllda 35-åringen ”Piece of mind” och omåttligt populära ”Number of the beast”. Med uppfriskande avstickare till bland annat ”A matter of life and death”, ”The X factor” och ”Virtual XI” dessutom.
Låtkompotten är både bekväm och utmanande.
Uppskattade ”Hallowed by thy name”, ”Fear of the dark” och ”The wicker man” framkallar metal-fjärilar i magen och ett drömskt vackert samspel mellan band och publik.
Utmärkta liveskrällarna ”Flight of Icarus”, ”Sign of the cross”och ”The greater good of god” – som på turnépremiären i Tallinn möttes med förbluffande tystnad från stora delar av publikhavet – får också rejält med uppskattning från nästan 40 000 svettdränkta svenska fans.
Dirigerar publiken
Dickinson behöver dock knappast kämpa om konsertbesökarnas gunst i kväll. Men han är ändå noga med att få med alla ombord, och dirigerar publikens i stort sett konstanta allsång och jubel genom hela spelningen.
En spelning som dessutom spetsas med en storslagen scenproduktion – även med Iron Maiden-mått mätt – som klyftigt för tankarna till olika bandepoker och ett näst in till perfekt ljud.
Och en gruppinsats av rang förstås.
Dave Murray skulle kunna sätta sina förföriskt bra gitarrsolon i sömnen. Gitarrkompanjonerna Janick Gers och Adrian Smith likaså.
Det medan bandmotorn Steve Harris (till synes) aldrig sinande spelglädje smittar av sig till alla som befinner sig på några hundra meters avstånd. Och livlige Nicko McBrain imponerar skiten ur samtliga inblandade med sitt bombastiska trumlir.
Byter om oftare än Lady Gaga
Dickinson, vars röst verkligen är i toppform i kväll, blir som vanligt tonåring på nytt när han står på scenen. Han spexar runt med cape, lykta, svärd, burar och repsnaror om vartannat, och byter dessutom scenkläder oftare än Robyn och Lady Gaga gemensamt.
Sammantaget tyder mycket på att bandet har många goda liveår framför sig – och tack och lov för det.
Jag kan egentligen fortsätta spotta ur mig lovord och superlativ i all oändlighet. Men jag väljer att spara mer beröm till nästa veckas historiska spelning i lilla Norje i Blekinge.
Vi ses igen då, Iron Maiden.
Fotnot: Torsdag 7 juni spelar Iron Maiden på Sweden rock festival.
BETYG LÅT FÖR LÅT
1. Aces high
Spitfire-planet vakar över ett energiskt Iron Maiden. Och en lika entusiastisk publik som tycks spricka av förväntan inför resten av kvällen.
2. Where eagles dare
”Hello, Sweden!”, ropar Dickinson en bit in i låten. Publiken inne på Tele2 Arena möter uppmaningen med öronbedövande jubel.
3. 2 minutes to midnight
En mäktig stämning håller på att byggas upp. Jag kan dock leva utan denna hitlåt live, och hade mycket hellre hört ”Powerslave” här, till exempel.
4. The clansman
”JA!” , hör jag flera publikmedlemmar utbrista. Jag instämmer till fullo. Allas vår Bruce Dickinson har verkligen gjort denna låt till sin egen, och hans röst bjuder på imponerande tyngd, styrka och djup.
5. The Trooper
Dickinson får stryk en enorm soldat-Eddie, och erkänner sig besegrad genom att vifta den svenska flaggan. Publiken blir som galen.
6. Revelations
”Welcome to the church of the poisoned mind.” Denna relativt återhållsamma ”Piece of mind”-låt blir hyfsat välkomnad av mig och resten av publiken.
7. For the greater good of God
Ääääälskar låtens andra hälft när bland annat Janick Gers trollbinder hela arenan med ett fantastiskt gitarrsolo. Progressiv pärla, denna här.
8. The Wicker man
Smart låtval här. ”The wicker man” är precis den allsångsinbjudande energiboost som samtliga inblandade behöver halvvägs in i spelningen. Publikens åter igen kraftfulla jubel ger mig gåshud, trots värmeböljan utomhus.
9. Sign of the cross
Rejält trist som studioversion, i min mening, men är en ångvält till livelåt otippat nog. En av kvällens höjdpunkter, helt klart. Steve Harris och Nicko McBrains fenomenala rytminsatser gör mig nästan mållös, vilket är en bedrift i sig.
10. Flight of Icarus
Dave Murray äger showen med sitt, nästan oförskämt, flinka gitarrplinkande.
11. Fear of the dark
Det enda jag är rädd för just nu är att konserten kommer att ta slut. Av publikens ofantligt mäktiga allsång att döma håller de nog med mig.
12. Number of the beast
Bandet gör egentligen ingenting fel här, men jag är inte så imponerad av denna best till hitlåt. Varken på platta eller live.
13. Iron Maiden
Låtskatt med stort L. Drömmer om att höra bandets självbetitlade debutplatta i sin helhet live, men nöjer mig med detta fantastiska titelspår som avslutas med att en gigantisk ”Legacy of the beast”-Eddie med bockhorn dyker upp från backdropen.
Extranummer:
14. The evil that men do
Känns betydligt bättre i kväll än under förra helgens turnépremiär i Tallinn. Samtliga gitarrer låter enastående bra för övrigt.
15. Hallowed be thy name
Hela Tele2 Arena skakar. Konsertbesökare som vill ha valuta för sina surt förvärvade slantar ska ju helt klart köpa bilett till Iron Maiden. Det är ”Hallowed be thy name” exempel på om något.
16. Run to the hills
En publikfriare av rang. Och en utomordentligt passande slutlåt.
Droger, bitattacker och sexism - här är festivalskandalerna vi minns