Svenske ”Popstars”-stjärnan vill göra karriär – i Nashville

Popstars-deltagaren Jamie Meyer gör succé i Nashville

Efter att ha slagit igenom i tv-programmet ”Popstars” spåddes Jamie Meyer en lysande framtid. 22 år gammal signades han av ett av Sveriges största skivbolag.

När karriären snabbt svalnade hade han redan bestämt sig för att lämna Sverige för USA.

– Jag ville inte vara någon som hängde på alla fester på Stureplan och försöka hålla sig framme på det sättet. Jag fick en flipp idé och stack, säger han.

En onsdagskväll i Nashville i maj påminner om en högsommarkväll i Stockholm. Luften dallrar av värme och från barer med verandor upplysta av kulörta lyktor strömmar musiken ut till gatan. Det som skiljer Nasvhille från Stockholm är dock en viktig sak: Här framförs musiken live.

Jamie Meyer, 36, har precis lagt veckans första gig bakom sig. Nu “efterfestar” han på sitt stammishak Belcourt Taps. Han sippar på ett glas vatten och serveras en vad som ser ut att vara en uppvärmd micropizza av bartendern, som bär en t-shirt med Jamies senaste skivomslag.

– Jag kände mig hemma i Nashville redan första gången jag kom hit. De kallar mig “Swedish fish in a sea of cowboys”. Jag anordnar “Jamie’s jam” varannan månad här på Belcourt Taps och titta! -- de har till och med ett foto av mig på väggen, säger han.

Skrev låt om morföräldrarna

Jamie Meyer växte upp på Hisingen i Göteborg. Först med sin mamma, men senare hos mormor och morfar en trappa ner på Väderkvarnsgatan, efter att mamman flyttat från stan. När morföräldrarna gick bort för ett par år sedan tog det hårt på Jamie, som vid det laget hade rotat sig i Nashville. Han skrev låten “Holy ground to me” om sin uppväxtort och att se tillbaka.

– Jag skrev den ihop med min vän Sarah Derr. När jag var hemma i Göteborg filmade vi videon  med bilder från Hisingen varvat med klipp på min morfar. Jag hade inte en tanke på att släppa låten som singel, utan lade bara ut den på Facebook. Folk började sprida videon och skicka mig bilder på sina egna “holy grounds”, det var otroligt vilken respons jag fick.

helskärm

Två av Jamies fans är på plats på Belcourt Taps. Sheila Grossman, som Jamie kallar sin “Nashville-mamma”, och Lisa Howe. Även de bär t-shirts med tryck från Jamies senaste EP-släpp. Sheila berättar att “Holy ground to me” är hennes favoritlåt, medan Lisa föredrar uptempo-låten “Can’t stop now”.

– Vi är helt förstörda när Jamie är hemma i Sverige på sommaren och vill bara att han ska komma tillbaka igen. Jag såg honom för första gången för lite mer än ett år sedan. Andra artister behandlas som bakgrundsmusik här i Nashville, men när Jamie spelar så är hela baren tyst och lyssnar, säger Sheila.

– Vill du ha dina fem dollar tillbaka nu?, säger Jamie med ett leende och låtsas som att han just betalat dem för att de ska höja honom till skyarna.

helskärm

Romans med Regina Lund

Men det är inte första gången han varit föremål för publikens beundran. Trots att han bara slutade på en tredjeplats i den numera smått bortglömda talangtävlingen “Popstars” fick han skivkontrakt med Sony och spelade in sin första skiva “It’s all about me” 2003. Jamie Meyer var 23 år gammal och hela världen låg för hans fötter.

– De skakade min hand på julfesten efter att säsongen var klar och sa “vi gör en skiva med dig ändå, trots att du inte vann”.

Känd från tv och med ett stort skivbolag i ryggen var han redo att ta sig an ett Musiksverige som såg helt annorlunda ut än ett par år senare, när stjärnor skulle börja tändas och slockna i takt med varje ny säsong av “Idol” eller “Talang”.

– Jag var väl popstjärna under sisådär tre veckor. Men skivbolaget blev självklart livrädda när jag sa att jag ville göra en countrylåt. Jag tror inte att de tyckte att det passade en 23-åring och dessutom är ju country en smal genre i Sverige.

Karriären ville inte ta fart. Efter sex månader gick Jamie och skivbolaget skilda vägar och han bestämde sig för att lämna Sverige ett tag.

– När man är ung tar man det väldigt hårt och personligt. Men det är som det är, det är ett stort maskineri och de gör det som de måste göra. Det var säkert sex underbara månader.

helskärm

Han hade en uppmärksammad kärleksrelation med Regina Lund ett par år senare. Paret valde till slut att gå skilda vägar på grund av distansen, men fortsatte vara vänner ett tag efteråt.

– Vi har ingen direkt kontakt i dag men det är klart att att om vi springer på varandra på stan så får hon alltid en stor kram, säger Jamie.

Sedan “Popstars” har han mer eller mindre levt på musiken, främst genom turnerandet.

– Jag gör över hundra spelningar på ett år. På sommaren eller kring jul när jag turnerar i Sverige är det minst ett gig om dagen. Här i Nashville kanske 2–3 på en vecka.

Dansar framför scenen

Ett par dagar senare är Jamie Meyer kvällens huvudakt på baren The Country. Två tjejgäng, ett innefattandes Lisa och Sheila från häromkvällen, är på plats och har placerat sig vid borden längst fram. När han går på scenen kan de flesta sjunga med i texterna och vid “Can’t stop now” hoppar Sheila och Lisa ner från barstolarna och sätter i gång att dansa.

Tillsammans med sin producent och gode vän Jimmy Mattingly, som varit kompmusiker till Dolly Parton i över 30 år, framför Jamie “Holy ground to me” på akustisk gitarr. Jimmy kompar på fiol och ljuset tonas ner för att skapa stämning.

Och det är just nätverket kring musik i Nashville, att få jobba tillsammans med låtskrivare och producenter som arbetat med de största, som gör det här till den perfekta staden för någon som vill slå igenom i countrygenren.

På gatan Music Row ligger alla stora musikförlag. Jamie berättar att han och hans advokat och promoter, Karl Braun, precis börjat arbeta sig igenom dem. För även om han är nöjd med att numera släppa sitt eget material, hägrar drömmen om en riktig artistkarriär i USA.

– Min dröm är såklart att få turnera runt och se hela landet. Spela på stora festivaler och göra skivor.

Har du någonsin tänkt tanken att sluta med musiken?

– Nu låter det väldigt klyschigt, men jag har inget annat att komma med. Om jag lägger ner musiken, vad ska jag göra då? Jag tror alla artister har tänkt tanken, man är ju självkritisk. Anledningen till att jag stannar i Nashville är att jag får vissa tecken på att det ändå går framåt, jag har till exempel fått spelningar på Bluebird café som är en legendarisk scen. Men det är klart, jag är 36 nu, det hade varit svårt för mig att stå här om fem år och säga samma sak.