Orup är en oftast magnifik 60-åring
När Orup fyller 60 år bevisar han att längden spelar roll.
Födelsedagen firas med en soulsprakande maratonkonsert.
För det mesta är den inget annat än magnifik.
I början av konserten ger Orup publiken en artig varning:
Det här kommer att ta ett tag. Finns många barer i arenan där kan folk kan ta igen sig och vila ett tag.
När han väl firar att han fyller 60 tänker han inte gå av scenen i första taget.
Inte i andra taget heller, för den delen.
Födelsedagskalaset pågår lika länge som vissa Ullevi-konserter med Håkan Hellström och Bruce Springsteen.
Vid ett tillfälle kopplar Orup och hans orkester ihop låtarna ”Stanna hos dig” och ”MB” med ”breaket” från ”Born to run”. En hommage till en artist som ligger längre bort från hans egen musik än avståndet mellan Djursholm och Danvikstull.
På många sätt är Orups bästa låtar en reaktion mot gitarrtankad rock från New Jersey.
Den generösa speltiden gör att Hans Thomas Eriksson kan göra små nedslag i hela karriären, inklusive tiden innan han blev Orup med hela Svensktoppen.
Lena PH tar nästan över
De tidiga banden Intermezzo och Ubangi – när uppträdde Cia Berg och Orup på samma scen sist? – får exempelvis skina på scenen med, ähum, blandat resultat.
”My earth angel” från underskattade albumet ”Orupean songs” får glädjande nog vara med. Två strålande versioner av ”Cigarettminut” och ”Min arm omkring din hals”, som han och Anders Glenmark en gång skrev till Zemya Hamilton, får bokstavligt talat stå i centrum av setlistan.
Lena Philipsson behöver ingen presentation och tar nästan över showen i tre nummer och naturligtvis är GES en av huvudattraktionerna.
Glenmark, Eriksson och Strömstedt är på gång, laddade och tända. Men där är det svårare att dela publikens kollektiva halleluja.
GES kommer alltid att vara en påminnelse om att vi lever i ett Papphammar-land. Varje gång de sjunger ”När vi gräver guld i USA” måste samma tröttsamma fråga om det där VM-bronset i fotboll 1994 ställas igen:
Var det värt det?
Orup har dock tillräckligt många andra låtar och evergreens som ingen kan ta ifrån honom.
Pet Shop Boys – på svenska
I en tid när Sverige verkligen var en liten och instängd provins fick han framför allt kommersiell pop på radion att vara något mer, större och bättre än en simpel förolämpning mot öronen.
Mot slutet kommer några av de största.
Versionen av ”Regn hos mej” går att lyssna på hundra gånger till. ”Stockholm” är en påminnelse om att Orup har gjort den bästa Pet Shop Boys-låten på svenska.
Och till slut är det bara ”Från Djursholm till Danvikstull” kvar.
Efter tre timmar, trettiofem låtar och sju extranummer känns det passande att allting landar i en gnistrande vacker ballad om att vara ensam och full.