En ”Scarface” på halvfart
Colin Farrell är förträfflig men ”The Penguin” saknar schvung
Uppdaterad 13.13 | Publicerad 11.02
TV-RECENSION Både en oigenkännlig Colin Farrell och motskådespelerskan Cristin Milioti gör dunderinsatser. Men som gangsterdrama kan ”The Penguin” inte mäta sig med de klassiker det är inspirerat av.
The Penguin
Max
Åtta delar
Av Lauren LeFranc, med Colin Farrell, Cristin Milioti, Rhenzy Feliz, Deirdre O’Connell, Michael Kelly, Clancy Brown, Shohreh Aghdashloo, Carmen Ejogo, Mark Strong.
KRIMINALDRAMA. Efter att ha gjort en liten men naggande god insats som den klassiska DC Comics-skurken Pingvinen i Matt Reeves ”The Batman” (2022) får nu Colin Farrell utveckla figuren i en spinoff-serie, som fungerar som en sorts bro över till nästa film, ”The Batman – part II” (2026).
Men här finns ingen Batman med slängkappa med över huvud taget. Och medan Reeves film var tydligt inspirerad av både äldre och modernare noir-filmer, är Lauren LeFrancs serie först och främst ett gangsterdrama, med drag av både ”Gudfadern”, ”Maffiabröder” och ”Sopranos” men kanske allra tydligast ”Scarface”.
För här handlar det om en underdog som börjar med, om inte tomma händer så i alla fall utan någon vidare status, som tänker gå över lik för att ta sig till den undre världens topp.
Gotham City är kaotiskt efter den översvämning vi såg i avslutningen av ”The Batman”. Och efter maffiabossen Carmine Falcones död har ett maktvakuum uppstått, som Oswald ”Oz” Cobb tänker utnyttja för att ta sig från att vara en enkel underhuggare i familjen Falcone, med det förnedrande öknamnet The Penguin, till att starta eget och själv bli en boss.
Farrell, som är lika oigenkännlig under smink och proteser här som han var i filmen, gör en fängslande tolkning av en man med många sidor.
Hans Oz är snabbtänkt, humoristisk, självsäker, företagsam och karismatisk, och kan till och med vara omtänksam, på sina egna villkor. En egenskap som tas till sjuka extremer i den toxiska relationen till mamman, som spelas starkt av Deirdre O’Connell.
Men han är också trasig, sårbar, narcissistisk och obehärskad, och i grund och botten en total psykopat.
Och lika bra är Cristin Milioti i vad som i praktiken är den kvinnliga huvudrollen, som Carmine Falcones dotter Sofia, som kommer ut från mentalsjukhuset Arkham Asylum efter att ha tvångsvårdats i många år för seriemord. Och nu har egna ambitioner.
Deras gestaltningar lyfter och räddar ”The Penguin”, men serien har en seg och faktiskt ganska oengagerade start, och mycket fett som med fördel hade kunnat skäras bort. Och även om den betydligt vassare andra halvan kompenserar för mycket, saknas det verkligt medryckande och det crescendo som hade behövts för att få den här historien att verkligen flyga.
”The Penguin” har premiär på Max den 20 september.