Karros val 2008
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-12-28
Karolina Fjellborg väljer ut årets bästa dramaserier på tv
1. Mad men
Att välja ut tio serier till den här listan var svårt – men att välja ut en enda till förstaplatsen var enkelt. För ”Mad men” (Kanal 9) har varit överlägset bäst i år. Serien om en reklambyrå i New York i början av 60-talet har tillåtit oss att, på tryggt avstånd, ta del av en välklädd värld där sexismen och rasismen var lika inpyrd i väggarna som den ständiga cigarettröken. Ett fullkomligt briljant drama, med magiska skådespelarinsatser.
2. In treatment
Under året som gick visade både Canal Plus och SVT terapiporrserien ”Tell me you love me”, men trots alla dess explicita samlagsscener blev den överskuggad av en annan HBO-serie på samma tema. Visst var ”In treatment” (Canal Plus) tålamodsprövande mellan varven, med sitt vältrande i en navelskådande, ängslig, självupptagen och i grund och botten ganska osympatisk medelklass, men ju mer man såg, desto mer insåg man att tålamod är en dygd.
3. Weeds
Mary-Louise Parker blev nyligen Golden Globe-nominerad för fjärde året i rad för sin insats som den gräsförsäljande tvåbarnsmamman Nancy Botwin i ”Weeds”. Och det med all rätt. För både kvinnan i fråga och serien hon verkar i är hejdlöst bra. Här i Sverige har vi haft ynnesten att se den i både TV 6 (säsong tre) och Canal Plus (säsong fyra) under hösten.
4. Californication
En annan frontfigur som belönades med en Golden Globe var David Duchovny – killen som i höstas skapade rubriker genom att lägga in sig på behandling för ett liknande sexmissbruk som det hans karaktär Hank Moody ägnar sig åt i ”Californication” (TV4). En åkomma som säkert inte är så kul att dras med i verkliga livet, men som gör sig förbaskat bra i tv.
5. Desperate housewives
Den här såpan (Kanal 5) är långt ifrån kreddig, men jag älskar den. För ”Desperate housewives” är ett guilty pleasure av rang. Damernas faiblesse för drama är still going strong fem säsonger in i handlingen, och höstens hopp flera år framåt i tiden har skapat oändliga möjligheter för både framtida fadäser och hårresande tillbakablickar.
6. Brotherhood
Den här våldsamma serien, som har drag av både ”Sopranos”, ”The Wire” och ”The Departed”, började visas i USA redan 2006, men kom till SVT och Sverige först i år. Och när den väl kom gick den tyvärr många förbi. Något som är synd och skam eftersom grådaskig diskbänksrealism och trasigt familjedrama gör sig oerhört bra i bröderna Caffees sällskap.
7. The Wire
En del av er anser troligtvis att den här kritikerälsklingen, som gjorde sitt sista ärevarv i SVT i år, borde ha hamnat högre upp på listan. Och ni har rätt. Att skildringen av Baltimores hårda, tröstlösa droghandel bara ligger sjua är för att jag personligen har begått ett tjänstefel och inte följt den med tillräckligt engagemang. Jag skäms, men kastar mig snart över dvd-boxarna.
8. True blood
”Six feet under”-skaparen Alan Balls sexiga söderskröna om vampyrer och annat löst folk gick inte hem i alla läger, men i min bok var serien tv-höstens härligaste nyhet när den drabbade Canal Plus, och så väsenskild från sin föregångare att den borde ha sluppit jämförelser. Och åtminstone någon mer måste tycka som jag, eftersom det blir en fortsättning.
9. Gossip girl
Kanal 5:s serie om på ytan perfekta Upper East Side-kids och deras på ytan perfekta liv är långt ifrån perfekt, men den är snaskig och dekadent på ett förvånansvärt älskvärt sätt, och blir bättre och bättre. Dessutom är det ljuvligt med en ungdomsserie som inte ser som sin livsuppgift att bjuda sina unga och lättpåverkade tittare på moralkakor (tänk ”90210”).
10. Lost
Det råder inga tvivel om att ”Lost” (TV4) har gått fullständigt bonkers. Konspirationerna har blivit så många, tillbakablickarna och framtidsglimtarna så invecklade och de inblandades antal så oändligt att man är ute ur leken om man så dristar sig till att springa på toaletten. Men jag tror på ”Lost”. Biter mig fast. För en dag kommer allt att verka vettigt. Eller?