”Benjamin’s” är programmet jag inte visste att jag ville se
TV-KRÖNIKA Behöver vi fler tv-program där kändisar äter, sjunger och lagar mat tillsammans? Orkar vi med mer av familjen Wahlgren-Ingrosso i rutan?
I teorin: nej, och nej.
I praktiken: ja, tydligen.
Kändisar, mat och musik. Det är inte direkt ett revolutionerande koncept som vi har sett för lite av de senaste åren.
Och med en nionde säsong av ”Wahlgrens värld”, Bianca Ingrosso i ”Talang” på fredagar och Pernilla Wahlgren som programledare för ”Melodifestivalen” nu på lördag, känner man väl kanske inte heller att man ser för lite av just familjen Wahlgren-Ingrosso i rutan för tillfället. Eller, ärligt talat, någonsin.
Men. Benjamin Ingrosso har, med god hjälp av sin medverkan i höstens ”Så mycket bättre”, lyckats genomgå en snabb och ganska imponerande imageförvandling, från förmodat typisk kändisunge till en uppenbart socialt begåvad och avväpnande ung man med allt tydligare folkliga konturer, och TV4 visste naturligtvis vad de gjorde när de gav honom ett eget program.
”Benjamin's” är kanske inte speciellt påhittig tv, men däremot ganska trevlig (även för oss som instinktivt känner agg mot genitivapostrofer som har kommit på villovägar från den anglosaxiska världen). Med skön, avslappnad atmosfär, inklippta stämningssättande bilder från Stockholms mysigare sidor – och en entusiastisk värd driven av den sorts fanatiska, i princip religiösa, övertygelse om vad som är rätt och fel vad gäller mat och dryck som enbart tycks drabba dem som har en koppling till, eller ett intresse för, just det italienska köket.
När Ingrosso höll sin passionerade lektion i hur en carbonara ska göras, och sedan gick in i något sorts maniskt tillstånd vid spisen, var det faktiskt mer charmigt än störande
Få som precis har kommit hem från Mexiko slår näven i bordet när det serveras tacos på svenskt sätt till fredagsmyset, och Turkiet-kännare rasar sällan över den slafsiga kebaben från pizzerian på hörnet, men just den italienska matkulturen är tydligen helig.
Det är en inställning som kan vara förbaskat irriterande, när man får en 15 minuter lång föreläsning i espressons historia när man bara bad om en enkel latte med karamellsyrup i – eftersom man helt enkelt tycker att det är gott. Och dessutom aldrig har påstått att man är italienare.
Men när Ingrosso höll sin passionerade på gränsen till besatta lektion i hur en carbonara ska göras, och sedan gick in i något sorts maniskt tillstånd vid spisen, var det faktiskt mer charmigt än störande.
Och när en tystnad sedan lade sig kring bordet eftersom pastan som han hade ägnat mer eller mindre hela programmet åt att haussa, visade sig smaka ”super... okej” (som gästande Zara Larsson sade), blev det hela direkt gulligt.
”Det ska smaka så här, men jag börjar liksom tvivla på om jag tycker att det här är så gott”, sa Ingrosso medan han skrattade så att han grät.
Farmors focaccia glömde han i ugnen, och den utlovade tiramisun blev det ingenting av med.
Med den typen av abrupt släppta pretentioner, och en 23-årig oerfaren programledare som begeistrat pratar om hur man i Italien använde ”ekologiska ägg” i matlagning under efterkrigstiden (sade man inte rätt och slätt ”ägg” på den tiden, frågar sig en skeptisk medelålders människa), har ”Benjamin's” potential att bli en frisk, ungdomligt spontan och prestigelös fläkt i en ganska uttjatad och allt mer förutsägbar och tillrättalagd genre.
”Benjamin’s” sänds i TV4 och på TV4 Play med premiär den 22 februari.
Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv