Så bra gör Idolerna vinnarlåten – betyg
Uppdaterad 2015-12-04 | Publicerad 2015-12-03
Nöjesbladets Rebecka Ljung: Sången passar Martin bäst
Nu ska det avgöras.
Fredags kväll koras vinnaren av ”Idol 2015” i Globen i Stockholm. Då presenteras också årets vinnarlåt – ”Can't hold me down” – skriven av bland andra tidigare ”Idol”-finalisten Robin Stjernberg.
Men vem av årets tre finalister sjunger den bäst? Nöjesbladets Rebecka Ljung sätter plus på Martin, Amanda och Simons versioner.
Martin Almgren
Det märks rätt ofta att Martin Almgrens sångröst har vuxit upp – och på fritiden sjunger i stil med – 70-talets bredbenta rockstjärnor. När det nu är dags för det sista lungtömmande skriket innan publikens dom faller efter ”Idol”-resan 2015 – har den snart 28-åriga finalisten skaffat sig en fördel.
Årets vinnarlåt är en maffig upptempolåt skriven av Robin Stjernberg. Akustiska gitarrer, gospelvibbig kör och folkiga melodier bildar ett högljutt, nästan konstant ös genom hela låten. För att överrösta och matcha musiken behöver artisten en pipa med bergstark volym och kraft. Och det har som bekant Martin.
Under ”Idol” har lastbilschauffören från Lindesberg gett sig själv en kul utmaning, genom att prova på andra genrer än den han är trygg i. Det har gått lite olika bra, men publiken och juryn har gillat det tillräckligt för att rösta honom ända fram till Globen-finalen.
Vinnarlåten passar Martin bäst av de tre finalisterna. Ett femte plus hade han kunnat kamma hem om han inte hade svajat till med rösten ett par gånger under repetitionerna.
Amanda Winberg
Amanda Winberg har en stor halsduk virad runt halsen under torsdagens rep. Efter Linda Pira-låten kliver hon av scenen för att göra intervjuer. Men hon avbryter snacket. Rösten är för ansträngd, säger hon till sitt crew. Hon vågar inte använda den i onödan, dagen före final.
Amandas fylliga pop- och R&B-stämma är väldigt fin i verserna. Men i refrängen kommer besvikelsen. Då drunknar 20-åringen under instrument och inspelade kör- och backupsångare. Hon hörs knappt där hon står, ensam på en stor scen i Globen. Riktigt deppigt, eftersom en vinnarlåt i ”Idol” är all about refrängen. Där finns vinnarbudskapet. Där avgörs allt.
Sitt bästa och coolaste jag är Amanda när hon kan vara edgy, rappa och leva upp till det ofrivilliga smeknamnet ”Ghetto Barbie”. Det har hon visat i otaliga andra låtar, även under repetitionen. Men i Stjernbergs pop-anthem finns nästan inget utrymme för Amandas varumärke, förutom ett kort wail-parti framåt slutet.
Hon når inte ända fram. Hon hörs inte ända ut. Kanske kan det skyllas på en utarbetad röst i kombination med premiärnerver. Tre plus blir det i dag. Hoppas att mer faller på plats inför finalen.
Simon Zion
Att Simon Zion är den i finaltrion som redan jobbar som musiker och artist till vardags, visar sig en gång till när han intar scenen i Globen. Dagen före final vore det motiverat med hur bubbliga nerver som helst. Men när Simon tar första tonen i vinnarlåten, ser han kolugn ut.
Han chillar fram på scenen, nästan lite väl avslappnad. Det här ska ju vara din segerdans, Simon! Eller, tja, i alla fall en tv-sänd övning inför eventuell segerdans.
I första vändan gör sångaren en något ojämn sånginsats. Han säger själv till ”Idol”-teamet att han är tankspridd och att låten är ”så krävande”. Ett par ljusa toner i versen låter inte helt bekväma. Inte wailandet framåt slutet av låten heller. Samtidigt är det kul att Simon, precis som Amanda, vill färga låten själv på det lilla utrymme som finns.
Andra varvet går bättre för den 26-åriga pappan från Umeå, och han har inga problem med att höras över musiken. Stabilt men inte superspännande, blir slutsatsen. Den där extra gnistan hittar han förhoppningsvis när Globen fylls upp av publik inför det blodigare allvaret – finalen på fredag.
Idolfinalen hos Aftonbladet
19.20: Uppsnack med gäster som Det Vet Du & Lisa Ajax
21.30: Mellansnack – juryn tycker till och intervju med finalisten som åkte ur
22.40: Eftersnack – första intervjun med vinnaren och juryn