Netflix har opererat bort hjärnan på sin egen brakhit
Spektaklet ”Squid game: the challenge” var en både usel och lysande idé
TV-KRÖNIKA Var en realityserie baserad på supersuccén ”Squid game” en dålig idé?
Absolut. Men det betyder inte att ”Squid game: the challenge” inte blir en hit.
Om tre är en trend, har vi nu en ny fluga:
Realityserier baserade på framgångsrika filmer och tv-serier.
Och det är egentligen förvånansvärt att den inte har dykt upp tidigare, eftersom den bara är en variation på den bärande tanken i den allmänna cirkusen av reboots, remakes, uppföljare, spinoffer och prequels. Att mjölka mer ur redan existerande ”intellectual properties”.
De första försöken inom denna knoppande gren har visserligen inte gjort något större avtryck.
Dejtingserien ”The courtship” – som inte var en uttalad ”Familjen Bridgerton”-produkt men gjorde ett oerhört uppenbart försök att rida på den seriens våg, och dessutom spelades in på delvis samma brittiska ägor som Netflix succé – blev ingen hit. Och har vad jag vet inte ens visats i Sverige.
Och James Bond-tävlingen ”007: road to a million”, som nyligen hade premiär på Prime Video, är nog roligast för värden Brian Cox, som spelar en Bond-skurkig typ i en bunker och lär skratta högt inombords över de otroligt enkla pengar han kan håva in efter sina år som ärkesvin i ”Succession”.
Men nu kan det nog lossna. För nu sjösätter Netflix ”Squid game: the challenge”, som är ett reality-spektakel i en större skala än något vi sett tidigare, med 456 deltagare och en astronomisk prissumma på 4,56 miljoner dollar.
Är ironin helt stendöd? Det kanske du undrar nu och jag kan bekräfta att ja, det är den tyvärr.
Netflix har alltså helt missat, eller snarare avsiktligt kört över, hela poängen med Hwang Dong-hyuks brakhit, om 456 ekonomiskt desperata sydkoreaner som i hopp om att vinna pengar och kunna förändra sina hopplösa liv deltar i förnedrande och framför allt extremt dödliga lekar, som fungerar som förströelse för en rik elit. Och gjort en reality-tävling vars hela motor är precis den sorts iskalla kapitalism, exploatering och folkliga förödmjukelse som ”Squid game” var en kritik av.
Jag vill gärna tycka att det var en usel idé. ”Squid game: the challenge” är reality-tv i sin allra tommaste och mest inhumana form, och att se Netflix casha in på det här otvetydiga hyckleriet är inte vackert.
Men om man inte tänker så mycket, eller helst inte alls, kan man se det här som genialt på sitt eget, idiotiska vis.
Miljöer och dräkter är minutiöst återskapade, bekanta moment från serien har kompletterats med nya inslag som skapar oförutsägbarhet, och även om myrstacken av medverkande länge känns rörig, kan man i alla fall inte anklaga deltagarna för att inte vara dramatiska.
De jobbar hårt på att försöka göra sig själva intressanta, de skryter, lierar sig, bråkar och hugger varandra i ryggen. De gråter, bryter samman, nästan kräks, under press, och tappar ständigt hakorna av förvåning. Och när de små patroner med svart bläck som de bär innanför kläderna exploderar (vilket betyder att de är utslagna) bjuder de på ”dödsscener” som är förvånansvärt engagerade.
Man får väl anta att alla tävlande har sett serien som projektet bygger på, och att ingen väntade sig en behaglig saft och bulle-produktion. Men inspelningarna lär ändå ha varit mer brutala och intensiva än vad många hade räknat med, och det syns.
De tävlande tar det här på allvar, och även om dramat är rätt korkat – som originalserien med hela hjärnan bortopererad – är det tillräckligt fängslande för att Netflix förmodligen ska kunna räkna hem det här mastodontprojektet.
Ironin må vara död. Men kapitalismen mår alltså finfint, tackar som frågar.
FJELLBORGS FAVORITER
Noah Hawleys antologiserie inspirerad av bröderna Coens film är tillbaka med en våldsam, vrickad och väldigt rolig femte säsong på HBO Max. Med Juno Temple som en hemmafru med oanade förmågor, och Jon Hamm som macho-sheriffen som är på jakt efter henne.
Mattias Edvardssons roman från 2018 har blivit ännu en sevärd svensk serie på Netflix. Om hur en vanlig familj börjar gå sönder när dottern utsätts för ett sexuellt övergrepp – och sedan helt går i kras när hon flera år senare anklagas för mord.
Ett hett tips på Skyshowtime. Matt Bomer och Jonathan Bailey är mycket bra som två väldigt olika män som inleder en förbjuden affär som spänner över flera turbulenta årtionden. Romantik, politik, sex och historia i en förförande förening.
Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu