Bettina om sorgen efter sin bästa vän

Linn Elmervik

22-åriga Sara dog i en viltolycka i lördags

”Paradise Hotel”-deltagaren Bettina Buchanan, 21, har förlorat en av sina bästa vänner.

Bettina var nära kompis med landslagsdansaren Sara Jonasson, som dog i en fyrhjulingolycka i lördags.

– Två dagar innan hon dog sa hon att hon saknade mig, säger hon.

Landslagsdansaren Sara Jonasson och pojkvännen Pontus Spelman krockade med ett rådjur två mil nordväst om Ludvika i lördags, rapporterade Aftonbladet.

Paret kastades av fordonet, och Sara slungades in i ett träd. Hon fördes till sjukhus, där hon senare dog - 22 år gammal.

Nu sörjer ”Paradise Hotel”-deltagaren Bettina Buchanan Runnerström sin nära vän.

– Hon var en sådan person som alla tycker om. Det finns inte någon inte gillar Sara. Hon var genomsnäll och alltid glad och en person man fick energi av att vara med. Hon brydde sig jättemycket om folk, säger hon med gråten i halsen.

”Vi var supersupertajta”

Bettina och Sara lärde känna varandra i Halmstad 2009.

– Då började hon dansa rock'n'roll med mig i min dansklubb. Vi började träna ihop och blev sjukt bra vänner. När vi var på läger skulle vi alltid sova tillsammans. Sedan fortsatte det.

Några år senare intensifierades vänskapen.

– 2013 och 2014 satt vi ihop. Vi var vi supersupertajta och umgicks hela, hela tiden. När vi inte skulle ses på en hel helg skrev jag på min blogg att ”det kommer göra ont i mig”, säger Bettina.

Bettina beskriver Sara som en genomsnäll person.

– En gång berättade jag för henne att jag aldrig hade fått blommor. Och en period hade jag hjälpt henne jättemycket med att lära sig danser inför en audition. Dagen innan audition kom hon hem till mig med en jättestor bukett blommor. Hon sa: du får inte tro att det här bara är för att du har hjälpt mig med danserna, du har förtjänat blommor så många gånger tidigare i ditt liv.

”Har legat hemma och gråtit”

De senaste åren har Bettina och Sara bott i olika städer, men hörts regelbundet. De pratade senast två dagar innan olyckan och planerade att ses i Halmstad i jul.

– Två dagar innan hon dog sa hon till mig att hon saknade mig. Det var skönt att känna att vi inte har umgåtts för att vi inte tycker om varandra utan för att det inte har funnits tid. Nu var det lugnt för att vi visste att vi skulle träffas om tre-fyra veckor.

Hur hanterar du sorgen nu?

– Jag har bara legat hemma och gråtit och inte orkat prata med någon. Den enda jag har ringt är min danstränare Emma som kände Sara. Men i kväll har jag några saker jag måste göra. Det ska både bli skönt och jobbigt samtidigt.