Erik Haag svarar på kritiken om julkalendern

”Att vuxna utan humor engagerar sig är jättekomiskt”

Årets julkalender ”Tusen år till julafton” har väckt mer reaktioner än någonsin.

Nu svarar Erik Haag på kritiken:

– Det är ju en folksport kan man säga, att tycka om julkalendrar. Vi hoppas att folk kan titta på några avsnitt till innan de bestämmer sig, säger han till P4 Kalmar.

Kritiken har inte varit nådig - ”Vad ända in i rumpnisse? Hade ni verkligen ingen bättre idé till julkalender i år så kunde ni lika gärna kört en repris. Barnen är skitsura nu, tack för den”, skriver en upprörd förälder på Facebook.

Erik Haag, en av huvudrollsinnehavarna, verkar ta kritiken med ro.

– Jag vet inte. Det är ju en folksport kan man säga, att tycka om julkalendrar. Vi hoppas att folk kan titta på några avsnitt till innan de bestämmer sig, säger han till P4 Kalmar.

Till magasinet Café uttrycker han sig något annorlunda:

– Att vuxna människor engagerar sig i julkalendern på ett humorlöst sätt känns jättekomiskt. Skit i att titta då, kan jag känna, säger Haag.

Kommenterar sexraseriet

Innan julkalendern ens hade börjat sändas väcktes raseri bland vuxna. SVT lade nämligen ut ett klipp där gästskådespelaren Olof Wretling håller ”sexskola” med barnen på 70-talet.

– Flickor har slidor och pojkar har snoppar. Nu ska vi försöka ta det här mer seriöst då. Snoppen åker in i slidan och det är vad vi kallar för vuxenskönt, säger han i avsnittet, som sänds den 21 december.

Erik Haag säger att han inte ser några problem med avsnittet.

– Han läser ju ur en barnbok från den tiden för att berätta hur man tänke, vad man tyckte var rätt att skriva om i barnböcker på 70-talet. Att bli upprörd över det, då får man ju på något sätt nästan ta det med 70-talet, säger han till P4 Kalmar.

”Finns fler sätt att leva på”

Det finns också många som är positiva till ”Tusen år till julafton” - ”Ni ska ha cred för årets julkalender. Riktigt bra. En av de bättre! Älskar ju Historieätarna också” är en kommentar.

I varje avsnitt av julkalendern får barnen äta tidstypisk mat, allt från blodsoppa till helstekt vildsvin.

– Saker som man kanske tror är äckliga, till exempel bäver, tyckte barnen var jättegott. Det är roligt att en del fördomar man har kommer på skam. Det finns fler sätt att leva på som är helt okej, säger Erik Haag.