Årets förmodligen bästa serie är här – och den är koreansk
Släpp allt och se ”Pachinko”
Uppdaterad 2022-03-29 | Publicerad 2022-03-25
TV-KRÖNIKA Den koreanska vågen fortsätter att skölja över oss.
Och ”Pachinko” är en serie att drunkna i.
Den koreanska vågen började, per definition, redan på 1990-talet. Och sedan millennieskiftet har sydkoreansk populärkultur, tack vare inhemska politiska beslut, sociala plattformar, videodelningsplattformar och streamingtjänster, exporterats framgångsrikt över hela världen.
Och nu, när vi är inne i ”Hallyu 3.0” – den tredje generationen – har den koreanska vågen blivit ett så inflytelserikt globalt fenomen att i princip alla, från skolbarn till deras mormödrar, har koll på, om inte ”Parasite” så i alla fall ”Squid game”, eller tvärtom.
Netflix lär ha spenderat en halv miljard dollar på sydkoreanskt innehåll förra året, och tänker nu, efter bland annat ”Kingdom” (min favorit), ”Hellbound”, ”The silent sea” och naturligtvis monstersuccén ”Squid game”, öka takten ytterligare, med åtminstone 25 produktioner under 2022.
Men frågan är om någon serie, sydkoreansk eller inte, kommer att vara bättre i år, än vad ”Pachinko” är.
Apple TV+ har gjort ett tv-epos i åtta utsökta delar av Min Jin Lees roman från 2017. Och herre min je vilken storslagen snyting det är.
”Episk” är i dag ett missbrukat ord, men här är det ordet som gäller.
Den flerspråkiga serien, som har premiär den 25 mars och blandar koreanska med japanska och engelska, berättar historien om fyra generationer av en koreansk familj, från tidigt till sent 1900-tal.
Det bultande hjärtat är Sunja, som spelas av tre olika skådespelerskor, alla enastående, i olika åldrar; Jeon Yu-na som barn, Kim Min-ha som ung vuxen, och Oscarsvinnaren Youn Yuh-jung (”Minari”) som gammal.
Sunja växer upp som fattig i Busan, i ett Korea ockuperat av Japan. Och flyttar senare till japanska Osaka, där hon får fortsätta att kämpa för att inte bli knäckt av fattigdom och förtryck.
Många decennier senare lever hennes sonson Solomon (Jin Ha) ett helt annat liv, efter att ha fått helt andra förutsättningar. Men samtidigt som han har tappat kontakten med och respekten för sin egen och sin familjs historia, är han en produkt av just den, och genom att hoppa i tid och rum väver ”Pachinko” samman nu och då, orsak och verkan.
Ingen människa är en ö.
Det är en kulturellt specifik, intim berättelse och en invandrarupplevelse. Men det är också en universell berättelse om de tragedier, triumfer och kompromisser som är livet. En empatisk meditation över arv, integritet, exploatering, identitet, kärlek, sorg och förmågan att stå pall.
”Pachinko” har tydligen kostat enormt mycket pengar, och det syns.
Varenda scen är en vacker tavla, och introt är ett litet mästerverk i sig.
Och oavsett vad ”vinsten” blir, hur många tittarna och utmärkelserna blir, är Soo Hughs ”Pachinkos” blotta existens, som internationell storserie med en nästan uteslutande asiatisk ensemble, och bara en marginell del av dialogen på engelska, smått banbrytande och en seger i sig.
Men framför allt är det en kolossalt bra serie.
För vuxna människor.
På skolgårdar och Tiktok kommer inte en kotte att bry sig om ”Pachinko”.
FJELLBORGS FAVORITER
Minx
En ganska underbar ny komediserie på HBO Max. ”Minx” utspelar sig i 70-talets Los Angeles, och handlar om en ung feminist (Ophelia Lovibond) som slår sig ihop med en sekunda publicist (Jake Johnson) för att ge ut en erotisk tidning för kvinnor.
Bump
Hittade precis denna urcharmiga, både söta och salta australiensiska dramakomedi på C More. Om hur två familjers liv förändras när en högpresterande tonårstjej (Nathalie Morris) plötsligt föder en bebis som inte ens hon själv visste var på gång.
American song contest
En amerikansk version av Eurovision har blivit verklighet. American song contest saknar visserligen mycket av originalets bärande kitsch, men har å andra sidan en otroligt taggad Snoop Dogg i täten. Kul – även om en succé i USA är långt ifrån given.
Följ TV-Koll på Facebook för full koll på allt inom tv