Personalbrist största oron när fler insjuknar

Antalet vårdplatser utökas dag för dag för att klara en annalkande storm av coronapatienter.

Men att bemanna en lokal som Älvsjömässan så att den motsvarar intensivvård på sjukhus är inte möjligt.

– Där är den stora bristen just nu, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

All planerad vård ställs successivt in i Stockholm för att öppna upp sjukhussängar för personer som vårdas för covid-19. Regionens besked är att de 90 intensivvårdsplatser som finns normalt sett ökas med 50 procent i början av nästa vecka och därefter fördubblas. I ett ytterligare krisläge, som man nu förbereder sig för runt om i landet, öppnas externa vårdplatser.

Försvarsmakten bistår med ett fältsjukhus i Göteborg och under söndagen blev det klart att ytterligare ett fältsjukhus med 30 intensivvårdsplatser, som först var tänkt att ligga i Uppsala, sätts upp i Älvsjömässan.

Att skala upp antalet intensivvårdsplatser är nödvändigt, anser Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, men att bemanna dessa vårdplatser med personal som motsvarar en ordinarie sjukhusplats är i princip inte möjligt.

– En av orsakerna till att vi har så få intensivvårdsplatser i Sverige är bristen på intensivvårdssjuksköterskor. Det har vi som förbund påpekat i över tio års tid.

Konstgjord lunga

En patient som intensivvårdas måste övervakas av en intensivvårdssjuksköterska dygnet runt. Patienten får inte sällan hjälp via avancerad medicinteknisk utrustning, som respirator, infusionspump (används för att ge patienten exakta mängder vätska intravenöst), dialysapparat (renar blodet) och ecmo-maskin (ett slags konstgjord lunga som syresätter blodet utanför kroppen). Maskinerna ger ifrån sig olika ljud som varslar personalen när tillståndet hos patienten försämras.

Sineva Ribeiro beskriver yrket, som kräver en fyraårig utbildning på universitetsnivå, som extremt kompetenskrävande. Det är omöjligt att snabbutbilda en intensivvårdssjuksköterska och inte heller görbart att sätta en grundutbildad sjuksköterska i samma roll.

– Vi kommer inte kunna skala upp alla de här intensivvårdsplatserna, det har inget land klarat och därför ser vi också de här dödstalen tror jag, säger hon.

Vad gäller fältsjukhuset i Älvsjömässan i Stockholm ska Försvarsmaktens personal bygga och driva det rent tekniskt men civil vårdpersonal ska bemanna det. Johan Styrud, ordförande i Stockholms läkarförening och överläkare på Danderyds sjukhus, tror att kraven kommer att behöva sänkas på personalens kompetens.

– Att fylla Älvsjömässan eller andra platser med den höga kvalitet på vården vi är vana vid kommer att bli svårt. Vi började ju i landet med ganska få platser så det är inte så lätt att skala upp allting.

25 procents frånvaro

Till personalbristen adderas det faktum att vissa vårdavdelningar i Stockholm har 25 procents sjukfrånvaro just nu, och Johan Styrud kräver att personalen masstestas för coronaviruset så att de som endast är lite snuviga kan gå till jobbet.

Initiativen hos dem som TT har talat med om hur regionerna ska klara av att bemanna vården är många. Folk bör kunna tas från privata operationsavdelningar, narkospersonal som numera inte har någon planerad vård där patienter behöver sövas kan kliva in, deltidsstuderande som har en intensivvårdsutbildning men inte arbetar kommer tillbaka. Sineva Ribeiro anser att den sistnämnda gruppen måste få regellättnader eftersom de inte får tjäna för mycket när de studerar, annars blir de återbetalningsskyldiga till CSN och riskerar att tappa sin studieplats. Detta har hon påtalat för regeringen.

– Nu gäller det att lösa villkoren för dem, säger Ribeiro.

Uppmaningen från facket till regionerna är att kartlägga i vilka verksamheter som ytterligare kompetens finns, för i dagsläget finns ingen övergripande bild av intensivvårdspersonal i landet, enligt Ribeiro.

"Jag blir tårögd"

Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, delar uppfattningen om att personalfrågan är en utmaning, särskilt i perspektivet av att virusförloppet drar ut på tiden i flera månader. Prioriteringen av patienter och bedömningen av var de ska vårdas kommer att bli viktig och kräva tydlighet. En svårt sjuk 90-åring med underliggande sjukdomar har ingen nytta av respiratorvård.

– De är för sköra för att reda ut det och det är inget nytt utan gällde även före covid-19. Två veckor i respirator är som att gå miltals med 40 kilos packning, säger von Schreeb.

– Det är viktigt att påpeka att det med stor sannolikhet inte kommer att stå och falla med tillgång till IVA-platser för dem som är äldre och multisjuka. Däremot bland yngre kommer intensivvård att vara det som gör att man kan klara sig. Nyttan av intensivvård för dem är väldigt hög, så det är för dem man mobiliserar de här IVA-platserna.

Han blir överväldigad av att se hur vården i Sverige på bara några dagar lyckats mobilisera sina resurser.

– Jag blir tårögd över allt som hänt och alla kollegor som ställer upp och ställer om, säger Johan von Schreeb och tillägger att vården kommer att lösa situationen, även om det blir tufft.