Tio viktiga årtal för klimatet

helskärm

Nu har världens länder samlats igen för att försöka enas om nya klimatmål under FN:s klimatmöte COP29 i Baku i Azerbadzjan.

Vägen har kantats av larm, historiska avtal, Nobelpris, bakslag och skolstrejk för klimatet. Här är tio viktiga årtal i kampen mot global uppvärmning.

1988

Forskare larmar om att jorden håller på att värmas upp. FN:s klimatpanel IPCC skapas för att undersöka saken närmare.

Två år senare rapporterar panelen att utsläppen av det man kallar ”växthusgaser” ökar och kan bidra till planetens uppvärmning. I en serie studier samlas bevis för att mänsklig aktivitet som koleldning, olja, gas och skövling av regnskog värmer upp jorden.

1992

Vid Riokonferensen bildas FN:s klimatsekretariat UNFCCC med målet att minska utsläppen av växthusgaser. 1995 hålls det första COP – ”Conferences of the Parties” – för att försöka nå målet.

1997

Kyotoprotokollet, det första globala klimatavtalet, förhandlas fram. Det är en tidsplan för de industrialiserade länderna att till 2012 minska utsläppen med i snitt 5,2 procent från 1990 års nivåer.

Men 2001 hoppar USA av avtalet. Och utsläppsjättar som Kina, Indien och Brasilien behövde inte sätta några bindande mål.

2007

IPCC rapporterar att bevisen för den globala uppvärmningen är entydiga och att extrema väderhändelser troligtvis kommer att mångdubblas.

I oktober samma år tilldelas klimatpanelen Nobels fredspris tillsammans med USA:s tidigare vicepresident Al Gore, för att ha slagit larm om klimatförändringarna.

2009

Deltagarna vid COP15 i Köpenhamn lyckas inte enas om något nytt mål efter 2012.

2015

I december enas världens länder om ett globalt klimatavtal – Parisavtalet. Enligt det ska den globala uppvärmningen hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriell nivå, med ambitionen att begränsa den till 1,5 grader. Det ska framförallt ske genom minskade utsläpp av växthusgaser.

2018

Greta Thunberg börjar skolka från skolan på fredagar för att strejka utanför Sveriges riksdag i protest mot att för lite görs i kampen för klimatet.

Hon inspirerar ungdomar världen över att hoppa över skolan på fredagar för att kräva mer av globala ledare.

2022

Vid COP-mötet om biologisk mångfald i Montreal förbinder sig länderna att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030. Överenskommelsen har kallats ett Parisavtal för naturen.

2023

Vid COP28 i Dubai klubbas en överenskommelse som beskrivs som början på slutet för fossila bränslen.

– Det har tagit oss 30 år att komma hit, det borde ha hänt för länge sedan, sade EU:s klimatchef Wopke Hoekstra.

2024

Sommaren på norra halvklotet är den varmaste som hittills uppmätts. Enligt EU:s klimattjänst Copernicus är temperaturen på jordens yta i genomsnitt 16,82 grader i augusti 2024.