Apotekens råd – en hälsofara

Karin Ahlborg

Läkemedelsverket: Så undviker du att få fel tips och mediciner

helskärm

Du får farliga råd på ­apoteken.

I livsmedelsbutiker är det ännu värre.

Det avslöjar Läke­medelsverkets unika granskning.

Vart tjugonde råd du får på apotek kan vara direkt farligt.

I andra butiker som säljer receptfria läkemedel är siffran dubbelt så hög, ett av tio råd var helt felaktigt.

Det visar en granskning av 1 098 försäljningsställen som Läkemedelsverket gjort.

Anställda på livsmedelsaffärer och bensinstationer får över huvud taget inte vara rådgivande. För det krävs medicinsk eller farmaceutisk utbildning – men många struntar i reglerna.

Kan skada fostret

I undersökningen frågade falska kunder efter värktabletter till en höggravid kvinna, febernedsättande till ett barn och Reliv, som är den minst säljande tabletten med paracetamol.

I två av tre butiker rekommenderades läkemedel trots att personal ska hänvisa till vårdrådgivning eller apotek och vart tionde råd var till och med farligt.

Den höggravida råddes att ta ett preparat med acetylsalicylsyra – exempelvis Magnecyl eller Treo – trots att det är välkänt att det kan orsaka komplikationer som moderkaksavlossning och problem med hjärta och lungor hos den nyfödda.

Hos apoteken gjordes samma misstag bara i en procent av fallen.

”Inget bra resultat”

De kunder som ville ha medicin till sitt barn rekommenderades också felaktigt läkemedel, var tionde gång i butik och var fjortonde gång på apotek. Bara ett fåtal gånger frågade personalen hur gammalt barnet var.

Kunderna som frågade ­efter Reliv borde ha informerats om ett annat medel med paracetamol – Alvedon och Panodil – men fick felaktig information i 14 procent av fallen hos butiker mot 7 procent på apotek.

– Det är inte ett bra resultat. Rådet jag kan ge kunder är att de ska ta ett större ­ansvar och vara tydlig med vem som ska ha medicinen, säger ­Anders Carlsten på Läkemedelsverket.