Panikdrag av Putin efter bakslaget på rysk mark
Explosionens kraft som en jordbävning • Invånare evakuerade
Publicerad 2024-09-20 21.55
Hundra drönare attackerade det stora ammunitionslagret i ryska Toropets.
Sprängkraften var som en jordbävning och utlöste ett gigantiskt svampmoln.
– Det här är bara en i raden av nesor som tillfogats Ryssland sedan Ukraina började slå mot mål på djupet, säger överlöjtnant Jörgen Elfving.
Det stora ryska ammunitionslagret ligger cirka 47 mil från ukrainska gränsen och 37 mil nordväst om Moskva. Det har totalförstörts i den ukrainska attacken. Enligt Ukraina förvarades Iskanderrobotar och Tochka U-missiler i lagret tillsammans med bomber och ammunition till artilleri. Det är oklart exakt hur mycket ammunition som fanns i lagret, men siffror på uppåt 30 000 ton figurerar.
När lagret byggdes 2015 sades det att det var säkrat mot kärnvapenattacker och dessutom eld- och explosionssäkrat. Efter attacken natten till i onsdags har delar av staden Toropets i Tver oblast evakuerats till närliggande Zapadnaya Dvina och i byarna närmast lagret rapporteras förstörelsen vara katastrofal.
Jämnat med marken
– Lagret jämnades med marken, bokstavligen, säger en källa till Kyiv Independent och beräknar att området som drabbats är sex kilometer bredd.
Vid explosionen uppmättes seismisk aktivititet i estniska Vasula klockan 03.56 i onsdags morse till 2,8 på Richterskalan, skriver ukrainska tidningen Oboz.
– Det man försöker uppnå är att man vill förstöra delar av den ryska infrastrukturen. Både för att påverka krigsförmågan, men också för att sända ett budskap till Moskva. Den sammantagna effekten är ändå ganska begränsad sett till Rysslands väldiga ytor och resurser, säger Markus Göransson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Det är inte första gången Ukraina når djupt in i Ryssland med sina attacker. Exempelvis nådde två drönare Kreml i maj förra året.
– Sedan dess har man ökat intensiteten och omfattningen av drönarattackerna. Man har ju drönarattacker som är framgångsrika, det visar på det ryska försvarets oförmåga.
Flyttar plan och flotta
Nu har också Putin flyttat bombplan från baser närmast gränsen mot Ukraina.
– Ja, man har också flyttat Svarta havsflottan längre bort från gränsen till Ukraina för att hålla den undan ukrainska attacker. Bomplanen har en väldigt lång räckvidd så det är inte så att de inte kan anfalla ukrainska territorium, men man får mer tidsfrist och man hinner uppfatta stundande angrepp lite tidigare och kan därmed vidta åtgärder. Det är också en prestigeförlust att Ryssland tvingas dra tillbaka sina styrkor längre bort, säger Markus Göransson.
Varningen till väst
För några dagar sedan varnade Putin än en gång väst för att passera ”den röda linjen”, om den passeras hotar han att använda kärnvapen. Något han gjort varje gång Ukraina har bett västvärlden om vapen, som till exempel när Zelenskyj vädjade om F-16-plan, liksom när man ville ha långdistansrobotar.
– Putins uttalande är lite grann en ryggmärgsreflex. Varje gång väst har nämnt möjligheten att ge ukrainarna kvalificerade vapensystem så har man från rysk sida sagt att det blir motåtgärder. Men när den materielen är framme och väst skickar den så händer ju ingenting, det blir ingen reaktion på rysk sida, säger Jörgen Elfving.
– Putin har skramlat med kärnvapennycklarna så många gånger under kriget att det är svårt att tillskriva det någon större trovärdighet. Däremot är det rationellt att hela tiden hota med det, det är rationellt att försöka skapa tveksamhet, säger Markus Göransson.
Svårt rekrytera fler soldater
Häromdagen kom beskedet att Putin gett order om att armén ska utökas med 180 000 soldater, vilket totalt sett innebär 1,5 miljoner ryska soldater.
– Det här var något som aviserades redan i november 2022. När det gäller rekrytering av personal ska ju den dels balansera förlusterna i Ukraina, dels medge att man kan sätta upp nya förband och nå den här personalnivån så småningom. Som jag uppfattar läget just nu så har Ryssland problem att rekrytera personal till de väpnande styrkorna, säger Jörgen Elfving.