Skolans pastaindex speglar krispris: Inte bara måndag och fredag – varje dag
Publicerad 2023-05-23
Fortsatta prisökningar och kriser gör att mycket mer skolmat går åt.
På Blombackaskolan i Södertälje speglar pastaindexet världsläget.
– När fler och fler kilon gick åt tänkte vi att svinnet kanske ökat, men det är på samma nivå. Alltså hamnar pastan i barnens magar, säger kökschef Therese Faulseit.
Måndag lunch i Blombackaskolan. Det kryllar av elever i matsalen. Men det är ändå lugnt och tyst.
– Det betyder att barnen är nöjda med maten. Annars skriks det och tjafsas, säger kocken Miroslaw Kadziela och ler belåtet.
I november 2022 besökte Aftonbladet skolan. Då hade man varit tvungna att skala upp produktionen från 65 kilo pasta per dag i augusti till 85 kilo. Att barn åt mer i skolan till följd av ökade priser – på allt – blev en riksnyhet.
Att eleverna åt extra mycket på måndagar och fredagar väckte en debatt om de eventuellt gick hungriga på helgerna.
”Barnen är medvetna om läget”
Nu ett halvår senare kokas hela 100 kilo pasta per dag. Och det är inte bara på måndagar och fredagar som det äts mer.
– Nu är det generellt varje dag. Många familjer har det tuffare när alla priser ökar. Barnen är medvetna om läget och passar på att äta i skolan, säger kökschef Therese Faulseit.
Trots att det äts som aldrig förr och matpriserna fortsatt skena så kommer man klara budgeten. Det har dunderduon på skolan sett till – man lagar enbart grödor som är i säsong, i kombination med ett tillskott i kassan.
– Det gör att det går att hålla nere kostnaderna samtidigt som maten blir godare, menar kökschefen.
Måndagar och fredagar har fortsatt nyckelroller. Då serveras alltid barnens favoriträtter. Veckan ska börja och sluta bra.
Kebabgryta, köttbullar eller dagens meny: pasta carbonara eller med köttfärssås.
Barnen insatta i världsläget
Hemligheten stavas matråd. Ett slags regelbundna möten mellan kökspersonalen och barnen där man pratar mat.
Till exempel har eleverna ifrågasatt varför det serveras ris så sällan.
– Då förklarar vi att det måste importeras från länder långt bort och därför kan vi bara äta det en gång i månaden. Istället äter vi mathavre och pasta på durumvete för det produceras här i Sverige, säger Therese Faulseit.
Dessa samtal gör att barnen förstår och uppskattar matvalen.
– Alla i högstadiet är väldigt insatta i vad som händer i världen med kriget, priserna och miljön. Jag hade inte alls den kollen när jag var i deras ålder, skrattar Therese.
Men så har det ju varit goda tider så länge. Minusränta och globaliserade priser. Men nu är allt ett minne blott.
– Barnen i dag är ju uppkopplade hela tiden, kollar Instagram och Tiktok. Även när de slösurfar så blir de matade med nyheter och fakta, säger Therese Faulseit och nickar mot en kille som går och scrollar samtidigt.
Inne i köket steks den sista delen av raggmunkssmeten upp. Ett projekt som pågått sen i fredags – totalt 100 kilo riven potatis har gått åt.
– Att göra maten från grunden är mycket mera jobb, men kostar halva priset. Det sparar pengar så vi kan göra hamburgare en annan dag, säger kocken Miroslaw Kadziela.
