Fritidsverksamheten oroar många föräldrar

Många barn stannar kvar på fritids när skolan är slut.

Men föräldrar runt om i landet uppger att de är oroliga över hur barnen behandlas där.

– Det är klart att det blir negativt om man snittar det, menar Karin Ekeroot.

Enligt en rapport från fackförbundet Kommunal oroar sig en tredjedel av föräldrarna för hur deras barn har det på fritids.

I rapporten har 1000 föräldrar med barn i ålder sex till nio fått svara på en enkätundersökning – och det är ingen rolig läsning.

Större barngrupper

I stället för att vara en pedagogisk inrättning för barnen beskrivs verksamheten snarare som en förvaring. Samtidigt som personalen upplevs som för få för att kunna garantera barnens säkerhet.

Och oron är till viss del befogad.

Sedan 80-talet har barngrupperna dubblerats – och det går tre gånger så många barn per vuxen.

Det här riskerar att få negativa konsekvenser: det skärs ner på utflykter och andra aktiviteter, samtidigt som det blir svårare att fokusera på enskilda individer.

I rapporten är det i många fall anonymiteten föräldrarna är oroliga över: att barnet inte syns. Men det finns även en oro för att barnet ska råka illa ut eller bli mobbad.

Samtidigt känner över 50 procent en press för att hämta tidigt.

”Känner sig trygga”

På Bandhagens skola utanför Stockholm har klockan precis slagit halv tre. Området myllrar av barn, och på fotbollsplanen sparkar ett gäng tjejer på en grå fotboll.

Lasse Svensson, biträdande rektor, har jobbat på skolan sedan 1986 – bland annat som fritidspedagog. Han pekar mot ett trevåningshus tvärs över skolgården och förklarar att det är reserverat för fritidsverksamheten.

– Vi gör enkäter varje år, och föräldrarna har känt sig trygga här, men vi kan ju bara prata för vår skola, säger han och får medhåll från kollegan Karin Ekeroot:

– Varje kommun har ju så olika i barnantal och personaltäthet, det är klart att det blir negativt om man snittar det, menar hon.

Hon har jobbat på fritids sedan 1973, och tycker inte att det blivit sämre för vare sig personal eller barn.

– Om jag var ung och hade barn, så skulle jag sätta dem i fritids, det är jag helt övertygad om, säger hon.

Utgår från läroplanen

På deras skola har de tre så kallade "fritidshem" med 60 barn per hem – och där jobbar fem ur personalen per avdelning.

– Jag har jobbat sedan 73, då hade vi 40 barn på fyra personal. Så här har det inte blivit någon större skillnad, tycker hon.

De försöker fortfarande ta med barnen på utflykter, även om de ibland tvingas dela upp dem i grupper. Annars är det mycket fotboll, pyssel och liknande stimulans.

– Vi har en läroplan att utgå ifrån. Vi gör ju saker med barnen precis som alltid, ibland är vi ute, eller så går vi ut på utflykt. Och på loven försöker vi ta oss i väg, berättar Ekeroot.

Och hon tycker inte att föräldrar behöver oroa sig över hur barnen har det.

– Vi skulle kunna vara en personal per barn, och det hade hänt någonting ändå, säger hon skämtsamt.