Ingves: Inte läge att agera nu
Publicerad 2020-03-10
Riksbanken har gott om verktyg och hög beredskap för att hantera effekterna av coronaviruset på svensk ekonomi, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.
Men än så länge ser han inget behov att agera från Riksbanken sida.
Centralbankerna i USA, Kanada och Australien har redan sänkt sina styrräntor. Och på torsdag ska Europeiska centralbankens direktion lämna ett räntebesked, som många bedömare räknar med kommer innehålla åtgärder för att hantera de stora problemen kring Italien, eurozonens tredje största ekonomi.
Finanspolitiska åtgärder
Samtidigt har det på flera håll börjat diskuteras finanspolitiska stödåtgärder. I Danmark diskuteras momsuppskov och i USA har president Donald Trump börjat prata om skattelättnader för låginkomsttagare.
TT: Hur ser du på behovet att finanspolitiken agerar i det här skedet?
– Det är svårt att uttala sig om. Det beror alldeles på vad som händer den närmaste tiden i världsekonomin och vad som händer i den svenska ekonomin, säger Stefan Ingves.
– Det centrala, om det blir bekymmersamt i svensk ekonomi, är att på ett eller annat sätt göra så gott man kan så att pengarna hamnar där de behövs bäst. Det kan säkert innebära olika typer av finanspolitiska åtgärder, men det är ytterst en politisk diskussion som ska föras om vad man väljer att göra, tillägger han på en pressträff i samband med en utfrågning i riksdagens finansutskott.
Ingves utlovar samtidigt penningpolitiska åtgärder, om behov skulle uppstå.
– Vi kan låna ut (till företag) via bankerna – eller genom att köpa värdepapper direkt – och bidra till att mildra konsekvenserna av det som nu sker, säger Ingves.
Riksbankschefen klargör samtidigt att Riksbanken nu skjuter på avvecklingen av den stora portfölj statsobligationer som Riksbanken köpt på sig sedan 2015.
– Som världen ser ut i dagsläget tycker vi det är lika bra att lämna besked i dag att den portföljen kommer inte att krympa. Och behövs det kommer vår balansräkning bli större, säger Ingves.
Tecken på likviditetsproblem i USA
Han tillägger att nivån på bankernas insättningar i Riskbanken, på cirka 450 miljarder kronor, inte minskar under överskådlig tid.
– Det vill säga, vi ska se till att det finns gott om likviditet i den svenska finanssektorn, säger han.
Just likviditetsproblem i banksektorn är annars en mardröm för Riksbanken. Och begynnande tecken på detta problem finns redan i USA och då svenska banker tar upp mycket av sin finansiering i dollar kan det snabbt sprida sig hit.
– I dagsläget finns det inte några sådana problem, så vitt vi vet, säger Ingves.
Enligt riksbankschefen avgörs utformning och tajmning av de eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av hur situationen utvecklas. Någon räntesänkning, efter den omstridda räntehöjningen till noll i styrränta i december, vill han dock inte flagga för.
– Vi närmar oss en nivå där vi måste ställa oss frågan vad som är meningsfullt, säger Ingves.
Vice riksbankschef Anna Breman, som också är med på utfrågningen i finansutskottet, pekar på att det finns andra typer av obligationer på marknaden som Riksbanken skulle kunna köpa om innehavet av statsobligationer blir för stort.
– Jag tror att det är möjligt att bredda tillgångsköpen, säger hon.
Sannolikt tillfälligt förlopp
Hon lyfter dock fram lån till företag via banker som det kanske mest aktuella verktyget.
Men det förutsätter en teknisk och juridisk analys av villkoren, så att effekten blir som avsedd.
– Vi behöver ta hänsyn till kreditvärdigheten. Vi behöver kolla igenom de legala aspekterna ordentligt, säger hon.
Enligt Breman gör Riksbanken bedömningen att den turbulens som nu råder, bland annat i form av kraftiga kursrörelser på börser och prisraset på olja, sannolikt ett tillfälligt förlopp. Det kan mycket väl vända uppåt på börserna snabbt igen, tror hon.
– Men det är naturligtvis inget som går att veta. Man kan inte utesluta ett förlopp som av olika skäl blir mer utdraget, säger Breman.
Den nytillträdda direktionsledamoten Breman reserverade sig mot räntehöjningen i december och hon håller nu dörren öppen för räntesänkningar, om det skulle behövas.
– Den är på noll i dag. Den går att sänka, säger hon.
– Men andra åtgärder kan vara mer effektiva. Jag vill lyfta fram lån till företag via banker, tillägger hon.
PODD Kan coronaoro och kollapsat oljepris leda till en ny finanskris?
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om ekonomi med Jonas Ekblom.