Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Martin, Martina

Försvaret får 660 miljoner för Natoanslutning

Publicerad 2023-04-05

Försvarsmakten har begärt mer pengar. Arkivbild.

Försvarsmakten får 660 miljoner kronor i ökade anslag i år för att bekosta Natoanslutningen.

Försvaret får också beställa försvarsmateriel för ytterligare 16,7 miljarder kronor fram till 2033.

Förslagen finns med i regeringens vårändringsbudget för 2023.

– Sverige måste ta höjd för att förstärka sin egen försvarsförmåga, säger försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff.

Han understryker vikten av att komma långt i den svenska upprustningen medan ryska marktrupper är uppbundna i Ukraina.

De 660 miljonerna i höjda anslag 2023, som föreslås, ska bland annat täcka medlemskapsavgiften till Nato på drygt 300 miljoner kronor och kostnader för att anpassa olika ledningssystem till försvarsalliansen.

Försvarsministern räknar med att Sverige går med i Nato, även om alla Natoländer inte godkänt medlemskapet.

Får beställa mer

Därtill vill regeringen utöka Försvarsmaktens ram för beställningar av olika vapensystem och annat försvarsmateriel fram till 2033. Förslaget innebär att det så kallade beställningsbemyndigandet utökas med 16,7 miljarder. Det möjliggör ytterligare materielbeställningar redan under 2023, enligt Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna.

Han framhåller att det just nu sker en militär upprustning i många länder. Att Försvarsmakten så snart som möjligt kan lägga ytterligare materielbeställningar är därför mycket viktigt, säger han.

– Det här är inga småpengar. Det är ordentliga tillskott, säger Sjöstedt.

Framtidens stridsflyg

Med det utökade beställningsbemyndigandet kan till exempel åtgärder för att uppgradera den äldre versionen av Jas Gripen finansieras. Det gör också att alla dörrar kan hållas öppna tills när Sverige om några år ska fatta beslut om vilket framtida stridsflyg försvaret ska ha.

– Med dagens besked så har vi större säkerhets- och försvarspolitisk handlingsfrihet, säger Pål Jonson.

Han uppger att det finns tre alternativ: att Sverige fortsätter att utveckla ett eget stridsflyg, att Sverige utvecklar stridsflyg med andra länder eller att man köper färdigt stridsflyg på den internationella marknaden.

Med det utökade beställningsbemyndigandet finns medel för att vidmakthålla Sveriges kompetens på området, till exempel genom att satsa på att ta fram olika tekniska system på försök.

Följ ämnen i artikeln