Så undviker du för mycket fett i blodet

helskärm

Tiotusentals svenskar har förhöjda blodfettvärden, många utan att veta om det.

– Du märker det oftast inte på något sätt, säger Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet.

På sikt kan de förhöjda värdena dock utvecklas till livshotande åderförkalkning.

Boven i dramat är kolesterol, ett fettaktigt ämne som vi får i oss med kosten. Åderförkalkning, eller ateroskleros som det heter på läkarspråk, innebär att det kommer in kolesterol i blodkärlen. Kolesterol är en viktig byggsten i exempelvis cellmembranen. Så kolesterol måste vi ha, men om halterna blir för höga kan det tränga in i blodkärlens vägg där fettet ansamlas och oxideras. Resultatet blir en liten bula som putar in i kärlet.

– Då kommer kroppen att uppfatta det som ett främmande ämne och svara med en inflammatorisk reaktion, säger Lars Lind.

Bulan täcks av en bindvävskapsel. Om denna kapsel spricker och kommer ut i blodet kan det trigga i gång en proppbildning.

– Om denna propp når hjärtat kan den täppa till några av hjärtats kranskärl och då får man en hjärtinfarkt. Processen före är långsam och har oftast pågått i flera år, säger Lars Lind.

Sjuka värden

Det finns två olika typer av kolesterol: HDL (high density lipoprotein) och LDL (low density lipoprotein) där det senare är det som anses vara skadligt.

– Alla däggdjur utom människan har ett LDL-kolesterol på 1–2 millimol per liter blod. Människor i den industrialiserade världen däremot, har ofta minst dubbelt så mycket, säger Lars Lind.

Den så kallade kolesterolhypotesen har diskuterats mycket, men i dag är forskarna överens om att det finns entydiga bevis för att förhöjda LDL-värden ökar risken för framför allt hjärtinfarkt.

– Det finns ett flertal epidemiologiska studier som visar att ju högre LDL-värdena är, desto högre blir risken för hjärtinfarkt. Det finns också analyser som visar att en hög förekomst av de gener som är kopplade till höga LDL-värden också ger en större risk för en infarkt. Därutöver finns kliniska prövningar som visar att risken för hjärtinfarkt minskar, om LDL-nivåerna går ner, säger Lars Lind.

Tusentals svenskar har utan att veta om det sjukligt höga kolesterolvärden, så kallad familjär hyperkolesterolemi (FH), som i värsta fall kan resultera i en infarkt redan i 25-årsåldern. Nu pågår ett arbete i sjukvårdsregionerna att hitta dessa människor.

Vart tionde år

Förhöjda blodfettvärden är alltså ett vanligt tillstånd som kan få allvarliga konsekvenser. Men åderförkalkningen sker inte över en natt. Det "dåliga" LDL-kolesterolet stiger oftast långsamt och med åldern.

– Jag tycker ändå att man ska ha koll på sina värden från 30–40-årsåldern och att man, om värdena är okej, kollar igen vart tionde år eller så. Så man behöver inte springa varje år, om det inte är så att man plötsligt gått upp 20 kg i vikt eller lagt om kosten radikalt, säger Lars Lind.

Ärftlighet har betydelse, så även din kost.

– Man brukar säga att hälften beror på genetiken, andra hälften på vad du äter, säger Lars Lind.

Om de höga värdena, trots allt, är ett faktum finns behandlingar att tillgå.

– Det första vi förordar är att sänka värdena med kostomläggning. Att äta mer växtfibrer och fisk med många fleromättade fettsyror, och mindre mat med mättade fettsyror, som kött. Om du blir vegetarian kommer värdena definitivt att gå ner. Om detta inte fungerar försöker man sätta in det hela i ett större perspektiv genom att se till patientens övriga riskfaktorer, om blodtrycket också är högt eller om han eller hon har diabetes, säger Lars Lind.

Behandlingen består av så kallade statiner, en grupp blodfettsänkande läkemedel med förhållandevis få biverkningar. Det finns också antikroppar, men dessa är dyra och lite komplicerade att administrera, varför de är reserverade för människor med sjukligt höga blodfettvärden.