Skolornas hemkunskap håller inte måttet

helskärm

Undervisningen i hem- och konsumentkunskap brister på flera områden, konstaterar Skolinspektionen i en granskning av 23 skolor runt om i landet.

En stor del av undervisningen ägnas åt matlagning – på bekostnad av undervisning i bland annat privatekonomi.

Det skolämne som tidigare hette hemkunskap har förändrats och breddats på senare år, och ska nu även omfatta kunskaper i ekonomi och hälsa. Det är skolans minsta ämne sett till antalet undervisningstimmar, men Skolinspektionens granskning av årskurs 7–9 visar att man många gånger inte ens når upp till dessa. Dessutom är undervisningen ofta rörig och saknar struktur.

Brett ämne

Allvarligast är att eleverna får för lite kunskap i hur man till exempel lånar pengar eller handlar saker på avbetalning.

– Namnbytet visar ju att man ska lära sig mycket om att kunna fungera på en marknad. En ung människa ska kunna förstå vad som exempelvis händer när man tar ett lån, och vad amortering och ränta är för något. Det är ett väldigt allmänbildande ämne i dag, och viktigt för att bli en fungerande samhällsmedborgare, säger Maria Sundkvist, avdelningschef på Skolinspektionen.

Bättre förutsättningar

Eleverna ska också lära sig att fatta informerade val kring livsmedel utifrån både miljö och hälsa, samt undervisas i hur könsroller och arbetsfördelning skapas i hemmet. Det är, kort sagt, väldigt mycket som ska hinnas med på ett ganska litet antal timmar.

Skolinspektionen vill att rektorer och huvudmän nu tar ett större ansvar för att undervisningen ska fungera.

– De måste ge lärarna förutsättningar för att bedriva en tillräckligt bra undervisning, säger Maria Sundkvist.