EU-valet kan öka Allianssprickan

helskärm

EU-valresultatet kan tolkas som att högervindar blåser i Sverige.

Andelen väljare som placerar sig till höger ökar.

Enligt SVT:s vallokalsundersökning, Valu, så placerar sig 42 procent av de tillfrågade till höger på den politiska skalan. Det kan jämföras med 36 procent 2014.

Andelen som placerar sig till vänster minskar i motsvarande grad.

I EU-valet gick SD, C, M och KD mest framåt jämfört med EU-valet förra gången, 2014.

Högervindar?

Statsvetaren Magnus Blomgren vid Umeå universitet bedömer att valresultatet bekräftar bilden av högervindar i svensk politik.

– Vi har ett starkare M-, KD- och SD-block. De har befäst sin position, säger Blomgren.

Han tycker att man inte bara bör jämföra med EU-valet 2014, utan även med riksdagsvalet 2018. Gör man det så får M, KD och SD tillsammans mellan 40–45 procent i båda valen.

"Dramatiskt skifte"

Den tidigare borgerliga Alliansen sprack i vintras när C och L valde att samarbeta med den rödgröna regeringen.

Magnus Blomgren pekar på att Valu visar ett dramatiskt skifte när det gäller hur Centerns väljare placerar sig på vänster–högerskalan.

I detta val placerade sig 18 procent av C-väljarna till vänster, jämfört med 8 procent 2014. Det tyder på att klyftan mellan de forna Allianspartierna kan komma att öka, enligt Blomgren.

Tydligare opposition

Annika Fredén, universitetslektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, tycker att det börjar utforma sig en tydligare opposition.

– Det är M, SD och KD som är den tydligaste rösten mot något annat, eller för förändring, säger Fredén.

Men hon varnar samtidigt för att dra alltför stora slutsatser om betydelse för inrikespolitiken. Det var en mycket snabbt överstökad kampanj som snart kan vara glömd, påpekar Fredén.

L illa ute

Både hon och hennes kollega Sofie Blombäck, lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, anser att resultatet bekräftar att Liberalerna är i en svår sits.

– Det är ovanligt att Liberalerna inte fick fler röster i EU-valet, säger Blombäck apropå att L brukar kunna locka röster från andra borgerliga partier eftersom L är det mest EU-positiva partiet.

Ett tecken på att inrikespolitiken ger avtryck kan också vara att de svenska Liberalerna, till skillnad från systerpartier i EU, inte gick framåt.

Svårtolkat val

EU-valresultatet är, enligt Magnus Blomgren och flera av hans kollegor, dock svårtolkat. Miljöpartiet sticker ut, om man jämför med förra höstens riksdagsval. Då har partiet gjort ett bra val, även om det backade kraftigt från succén i EU-valet 2014.

Här kan väljarnas intressen för klimat- och miljöfrågan, som alltid brukar vara högt i EU-val, ha spelat in.

Annika Fredén uppger att det både går att se kopplingar och skillnader.

Är något annat

– KD och SD har gått uppåt och L neråt, så på högersidan följer EU-valet inrikespolitiken. Men Miljöpartiet är ett exempel på att EU-valet är något annat än ett riksdagsval – i förra valet var de ju ännu mer i fokus som klimat- och miljöparti, men andra partier har tagit över den frågan. MP gör trots det ett bättre resultat än riksdagsvalet, säger Fredén.

Statsvetarprofessorn Magnus Hagevi vid Linnéuniversitetet i Växjö tycker att det tydligaste mönstret i EU-valet är att partier som står till vänster generellt tappar stöd jämfört med 2014.

Han tror inte att det främst beror på vad väljarna tycker i EU-politiska sakfrågor.

Rekordmånga röstade

– I grund och botten så röstar många väljare på grundläggande värderingar. Så det är en slags ideologisk kantring, säger Hagevi.

Men han tillägger att det inte bara handlar om att väljare går från ett parti till ett annat, utan också om att partierna lyckats mobilisera nya väljare. Valdeltagandet var rekordhögt för svenska EU-val.

TT: Men blåser det högervindar i Sverige?

– Det är inget som motsäger det, säger Hagevi som ändå anser att man ska vara försiktig med att dra inrikespolitiska slutsatser av resultatet.