Stjärnadvokaten om gängförbud: ”Symbolpolitik”
Publicerad 2022-08-24
I flera europeiska länder är det brottsligt att vara med i ett kriminellt gäng.
Bland annat Sverigedemokraterna vill att även Sverige ska införa en sådan lag – men många jurister ställer sig tveksamma.
– Symbolpolitik, säger advokat Johan Eriksson om förslaget.
Advokat Johan Eriksson har försvarat många tungt kriminella unga män.
Hans klienter är ofta personer som misstänkts för mycket allvarlig brottslighet. Grova våldsbrott. Narkotikahandel. Män som beskrivs i medierna som ”gängmedlemmar” eller ”har kopplingar till kriminella nätverk”.
Vore det en lösning att själva medverkan med gängen skulle bli brottslig?
Skulle det få ned antalet skjutningar i Sverige?
Johan Eriksson är skeptisk.
– Alla som ägnar sig åt det jag gör förstår att det blir bevissvårigheter, säger han och fortsätter:
– Alltså, vem är med i ett gäng? Vad är ett gäng? Är det fem killar som bor i samma hus i en förort? Det är nog ingen som har något medlemsregister.
Vill kriminalisera
Att vara med i ett kriminellt nätverk är i dag inte ett brott i Sverige, men frågan har debatterats i ett antal år.
Moderaterna har krävt en utredning av ett förbud, men regeringen har avvisat det. Så sent som förra veckan lyfte Moderaterna frågan igen och krävde en ny lag.
Också Kristdemokraterna stöttar förslaget.
Och Sverigedemokraterna, som drivit frågan länge, går så långt som att säga att detta är den insats som skulle ha absolut störst effekt mot skjutvåldet i Sverige. På Aftonbladets fråga om vad som är den viktigaste åtgärden svarade Tobias Andersson, SD:s rättspolitiske talesperson:
”Genom en sådan åtgärd hade vi i betydligt högre utsträckning kunnat komma åt samtliga gängkriminella redan innan de hinner begå allvarligare brott – inte minst mord med skjutvapen.”
Att förslaget är omdebatterat beror inte minst på att det troligen skulle kräva en grundlagsändring.
Och från juristhåll kommer varnande röster.
Åklagare: ”Svårt att träffa rätt”
Advokat Johan Eriksson tror inte att en sådan lag skulle kunna tillämpas på ett rättssäkert sätt.
– Sådan lagstiftning ska man avstå från, säger han.
Jessica Wenna, kammaråklagare i Västerås, är liksom advokat Eriksson tveksam.
– För att få det att fungera måste man ha en bra definition på vad ett gäng är. Den definitionen är helt avgörande om det får någon effekt eller ej, säger hon.
– Att formulera och definiera, spontant känns det väldigt svårt. Också att träffa rätt i formuleringen så man bara får med det man vill och ingenting annat, säger hon.
Hon konstaterar, efter en suck och en konstpaus:
– Det finns en stor risk att det bara skulle bli ett slag i luften.
Finns redan ett utrymme
Christine Chi, kammaråklagare som arbetar vid åklagarmyndighetens utbildningscentrum, påpekar att medlemskap i gäng redan i dag kan vara en försvårande omständighet, enligt brottsbalken.
– Ja, enligt 29:e kapitlet, andra paragrafen, säger hon.
Men liksom sin åklagarkollega i Västerås och advokat Johan Eriksson tycker hon också att det finns en svårighet att bevisa ett medlemskap i gäng.
– Gällande gäng med strukturer, som till exempel Bandidos och Hells Angels, kanske det skulle gå. Men i dag finns så många andra mindre gäng och nätverk. Är man med i samma gäng om man finns på samma foto? Om man umgås? Det blir jättesvårt att bevisa, säger Christine Chi.
Åklagare Chi tycker emellertid att tanken är god.
– Om man skulle fatta ett sådant beslut skulle man behöva titta på andra länder och hur de har formulerat sig.
Förbjudet i Danmark
I några europeiska länder, till exempel Danmark och Italien, är det ett brott att vara medlem i ett kriminellt gäng. På polisorganisationen Europols hemsida ”Europe’s most wanted” listar man de mest eftersökta brottslingarna i Europa.
Där står det också vad de eftersökta personerna är misstänkta eller dömda för.
På flera av de efterlysta personer står det ”participation in a criminal organisation”, alltså ”deltagande i en kriminell organisation”, som ett brott de misstänks för.
Bland annat står det så om den efterlyste maffiabossen Matteo Messina Denaro från Sicilien.
Advokat Johan Eriksson säger att han kan förstå att ett förslag om att kriminalisera medlemskap i ett kriminellt gäng kan låta bra i politisk mening.
– Man tänker säkert att skulle vara ett enkelt sätt att bli av med unga medlemmar i gäng, säger han.
Advokaten: ”Symbolpolitik”
Johan Eriksson menar att politikerna försöker plocka poäng med förslag om olika typer av hårdare straff.
– Men om vi tittar tillbaka de senaste fem åren så har vi i Sverige redan ägnat åt oss straffskärpningar i en våldsam takt.
Ändå fortsätter våldet.
– I år ser det ut att bli det värsta året någonsin så det har uppenbarligen inte haft någon effekt, möjligen en tvärtomeffekt, säger advokat Eriksson.
– Det enda som kvarstår är ju ett signalvärde. Men det signalvärdet tror inte jag får den avsedda effekten.
Du menar att detta förslag är symbolpolitik?
– Ja, tveklöst är det så. Signalvärdet är att du inte får vara med i ett kriminellt gäng och ansluter du dig till ett kriminellt gäng så ska du straffas för det. Medlemskap i vadå?
– Jag tror inte alltid ens de kriminella själva kan svara på vem som är med. Det vi vill bli av med är väl att folk lever på ett sätt där kriminaliteten är deras huvudsakliga försörjning.