”Jag tänkte att ett barn kanske skulle göra allting bättre”

Publicerad 21.22

Bara för att en kvinna blir gravid så upphör inte våldet – trots att hon bär på gärningsmannens eget barn.

Tvärtom vittnar flera kvinnor om hur våldet ökat och till och med blivit grövre under graviditeten.

– Det var som att spärrarna släppte när jag blev gravid, som att han förstod att jag nu inte skulle kunna lämna honom vad han än gjorde, säger Sofie.

Sofie var 35 år och hade länge drömt om att få barn.

Så trots att förhållandet med den våldsamme sambon var destruktivt, blev hon ändå glad när hon fick veta att hon var gravid.

– Jag tänkte att det kanske skulle vända nu, att han inte skulle fortsätta att slå mig nu när jag väntade hans barn.

Istället blev det värre.

– Han började vara otrogen och dolde det inte. Det var som att han förstod att jag nu inte skulle kunna lämna honom vad han än gjorde, säger Sofie.

Han sparkade henne, höll hennes huvud under vatten och tog strypgrepp på henne.

De är inte originella, den här typen av män

Sofie beskriver hela graviditeten som en lång fasa.

Veckan innan Sofie skulle föda tog han stryptag på henne och slog henne blå i ansiktet.

Men den här gången fick Sofie nog. Hon ringde en vän som i sin tur kontaktade polisen.

– Men han blev inte frihetsberövad direkt utan när jag skulle föda vårt barn så övertalade hans familj mig att låta honom vara med under förlossningen. Jag ville inte men var inte i skick att hålla honom borta.

Med blåmärken i ansiktet tvingades Sofie föda sonen med sin förövare bredvid sig.

Direkt när hon fick bebisen i sina armar kände hon att hon aldrig skulle gå tillbaka till sambon igen och han dömdes sedan för våldet mot Sofie.

– De är inte originella, den här typen av män. Vare sig de är narcissister eller psykopater så klarar de inte av att de inte står i centrum längre.

Aftonbladet har granskat förundersökningar där kvinnor har misshandlats av sina partners samtidigt som de väntade gärningsmannens barn.

Hafrún Rafnar Finnbogadóttir, barnmorska, doktor i medicinsk vetenskap och docent vid Linnéuniversitetet.

Och även talat med flera av de utsatta kvinnorna.

Bilden som framträder är att våldet oftast funnits där innan men sedan eskalerat när kvinnan blivit gravid.

Inom forskningen finns det inte någon samstämmig bild ifall mäns våld ökar eller minskar under en graviditet.

– Det finns studier och forskning som visar att graviditeten kan trigga igång våldet och hur det också kan öka i styrka och frekvens, säger Hafrún Rafnar Finnbogadóttir, barnmorska, doktor i medicinsk vetenskap och docent vid Linnéuniversitetet.

Som för Jannika.

Hon kände sig egentligen klar med barn. Hon hade redan två från ett tidigare förhållande så när hon gav sig ut på Tinder var det mest för att träffa någon som liksom hon inte längtade efter fler.

Och mannen hon träffade försäkrade henne om att han älskade henne så mycket att han inte behövde bli pappa.

Redan tidigt i deras förhållande började våldet.

Det kom smygande först, som i så många liknande fall, och innefattade alla delar man kan tänka sig: tjatsex, utpressning, våldtäkter, extrem kontroll, sjuklig svartsjuka, nedsättande kommentarer – och fysiskt våld.

– Så när han plötsligt ändrade sig började tjata om att han faktiskt ville ha barn var jag redan rätt nedtryckt. Jag tänkte att ett barn kanske skulle göra allting bättre, säger hon.

Det blev tvärtom.

Jannika dokumenterade flera av sina skador, något som även användes i rättegången mot sambon där han sedan dömdes.

Vid flera tillfällen slog sambon henne så illa att hon var övertygad om att hon fått missfall. Ibland slog han henne rakt i magen.

– Han tyckte att det var jobbigt att jag var gravid. Det väcktes en ännu större svartsjuka i honom på något vis.

När Jannika var gravid i vecka 17 misshandlade sambon henne så svårt att till och med han insåg att hon var tvungen att åka till sjukhus.

– På väg dit upprepade han gång på gång vad jag skulle säga till läkarna – att han skulle kasta en glasflaska till mig och att jag missade att fånga. Han tvingade sig in i rummet med mig, så när jag fick frågan vad som hänt sa jag det vi kommit överens om.

När barnet väl fötts blev ingenting bättre. Han gillade inte att Jannika ammade, det var som att han blev svartsjuk när han inte hade henne för sig själv.

Så Jannika slutade.

Vid det som kom att bli den sista misshandeln lyckades Jannika ringa 112 – nu avtjänar mannen ett flera år långt fängelsestraff.

– Jag tror inte att han hade slutat den gången om jag inte hade larmat, han var så fruktansvärt arg.

Hafrún Finnbogadóttir ser flera olika teorier till att män brukar våld mot sina gravida partners: Att de själva varit utsatta för våld som barn, har missbruksproblem, eller att de inte själva anser sig kunna leva upp till förväntningar om till exempel försörjning.

– Det finns också teorier om att mannen inte bryr sig om det ofödda barnet utan är besatt av att ”äga” kvinnan och att de blir avundsjuka, säger Finnbogadóttir.

Hon har under många år forskat kring familjevåld med fokus på gravida och nyförlösta kvinnors hälsa. I en av hennes studier såg hon hur gravida ofta stannar kvar i förhållandet, trots att det är kantat av våld.

– Kvinnorna trodde att de skyddade fostret bättre genom att stanna kvar i relationen, säger hon.

Jannikas barn i magen.

– Just det faktum att kvinnan är gravid kan göra att hon känner sig ännu mer fast med mannen och gör att de får ännu svårare att hitta en väg ut ur relationen.

Mäns våld mot kvinnor under en graviditet är inte bara skadligt för kvinnan utan även det ofödda barnet. Hafrún Finnbogadóttir säger att det psykiska våldet då kan vara lika skadligt ifall kvinnan lever under ständig stress.

– Barnet blir direkt eller indirekt utsatt för våld när kvinnan blir det. Det kan till exempel ha efterverkan på både fostret och kvinnan om man har höga halter av stresshormoner i kroppen under längre tid.

Det som slutade på ett skyddat boende började som en himlastormande förälskelse.

– Han var så genomsnäll då. Han överöste mig med kärlek och komplimanger, säger Rakel.

Fastän hon hade p-stav blev hon gravid ändå.

Och efter det personlighets­förändrades sambon.

Hon fick inte behålla sin gamla telefon utan fick en ny med kontantkort. Han tvingade henne att sluta med sociala medier och att byta jobb så att hon inte skulle ha några manliga kollegor.

Sambon skadade henne både fysiskt och psykiskt. En gång vred han ut en disktrasa ovanför hennes huvud, han spottade på henne och kallade henne för smuts och hora. Knuffade in henne i dörrar och hotade att han skulle skada hennes närstående.

Flera gånger fick också barnen bevittna våldet.

– Jag spenderade min 29-årsdag gravid, gråtandes i sängen. Han satt utanför och spelade CS och pratade i sådana där hörlurar med sina vänner: ”Den där tjocka, feta horan ligger där i sängen och tycker synd om sig själv”. Samtidigt var jag tvungen att försöka bita ihop för barnens skull.

På besöken hos barnmorske­mot­tagningen låtsades hon som ingenting. Oftast följde sambon med, annars satt han i bilen utanför och väntade. Rakel säger att ingen frågade henne om våld och att hon heller inte själv tog upp någonting.

– Jag var rädd för att de skulle ta min bebis för att jag hade valt att försätta mig i den här situationen? Jag ansåg att jag inte hade tillräckligt med bevis och att ingen skulle tro på mig.

Efter att deras bebis fötts kände Rakel ännu mer att hon inte kunde lämna mannen – för vad skulle hända ifall hon tvingades att dela vårdnaden om barnet och inte kunna vara där och skydda barnet hela tiden.

– Då kände jag att det var bättre att det var mot mig våldet kom. Men när han tillslut blev våldsam även mot mitt barn lämnade jag till slut.

Sambon har nu dömts till fängelse. Rakel lever fortfarande på skyddat boende.

Hennes tips till andra kvinnor i samma situation är att dokumentera våldet. Att göra ljudupptagningar, fotografera skador, spara konversationer och att sedan mejla det till säkra mejladresser för att sedan radera det skickade mejlet.

– För mig var det avgörande för att han tillslut skulle fällas.
 

Fotnot: Rakel, Sofie och Jannika heter egentligen något annat.

Dödade kvinnor – artikelbild
Publisert:

LÄS VIDARE

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Sandra Christensen, Jenny Åsell och Mattias Kling
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET